Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 torsdag 21.11.2024
 Grattis Hilma
29.4.2011 / Landsbygdens Folk
Minimal budgethöjning för EU-jordbruket 2012
EU:s budgetkommissionär Janusz Lewandowski lade strax före påsken fram sitt preliminära förslag till EU-budget för 2012. Utgifterna i den första CAP-pelaren höjs något från fjolåret, eller inalles cirka tre procent. Allt som allt vill Lewandowski höja anslagen för betalningar med 4,9 procent från detta år, till 132,7 miljarder euro. Anslagen för åtaganden ökar med 3,7 procent, till 147,4 miljarder euro.
Betalningarna (det som betalas) är direkta konsekvenser av åtagandena (vad som utlovas) och uppstår ofta med viss fördröjning jämfört med åtagandena.
För direkta stöd och marknadsutgifter har 44,88 miljarder euro reserverats. Dessutom anser kommissionen att 875 miljoner euro behövs för den stegvisa höjningen av de direkta stöden för de östeuropeiska EU-10-länderna.
De direkta stöden till EU-8, d.v.s. de medlemsländer som anslöts år 2004, stiger nästa år till 80 procent av de slutliga stödbidragen. Nykomlingarna från 2007, Rumänien och Bulgarien når nästa år en nivå av 50 procent.
För marknadsåtgärder sänker kommissionen sina anslag något, eftersom man utgår från att interventionsåtgärder inte kommer att spela någon större roll om lantbruksprodukternas priser förblir höga.
För programmen för landsbygdens utveckling reserverar kommissionen 14,6 miljarder euro som åtaganden inom jordbrukspolitikens andra pelare. Detta medför en höjning med 1,3 procent jämfört med detta år.
Trots en stigande belastning, räknar kommissionen med en marginal på 531 miljoner euro till den övre gränsen för utgifterna. Detta innebär att den sparmekanism som automatiskt sänker de direkta stöden om det blir trångt, inte kommer att slå till ännu nästa år.
Senast år 2013 kan man emellertid räkna med nedskärningar i de gamla EU-15-länderna, då betalningarna till E-10 fortsätter att stiga.
Samtidigt stiger spänningen inför förhandlingarna om EU:s långtidsbudget för perioden 2014-2020, som börjar i juni. Pressen på långtidsbudgeten år hård och jordbruket kommer sannolikt att få nöja sig med en höjning som motsvarar inflationsnivån.
EU-kommissionen skulle gärna vara något frikostigare, men fem nettobetalande EU-länder, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Finland, har krävt att långtidsbudgeten ska frysas i reala termer fram till år 2020. Också Sverige och Österrike står i princip bakom fordringen, fastän de inte direkt har anslutit sig till initiativet.
Detta ökar pressen på jordbruket, eftersom nya politiska målsättningar - exempelvis forskning, energi och klimatskydd - i princip endast skulle kunna finansieras genom strykningar på annat håll.
Agrarkommissionär Dacian Cioloș talar ännu för en årlig budgettillväxt på en procent för jordbruket, men hans understöd i kommissionen sinar. Flera av hans kolleger i Bryssel har till och med föreslagit nedskärningar utöver inflationsnivån.
Länder som Frankrike och Tyskland kan få svårt att leva upp till sådana villkor, eftersom de har talat för en stark jordbrukspolitik också i framtiden. De vill inte veta av några nedskärningar av stöden. De två länderna står inför en svår balansgång. Frankrikes premiärminister Francois Fillon underströk nyligen i Bryssel betydelsen av en stram EU-budget, men underströk samtidigt betydelsen av att anslagen till jordbruket måste tryggas.
- På inga villkor får jordbruket bli en andra rangens fråga i EU-budgeten, betonade Fillon.
EU:s medlemsländer kommer förr eller senare att stå inför ett svårt val - att skära i jordbrukets budgetmedel eller tillåta en frikostigare långtidsbudget genom att ge EU möjligheter att skaffa egna medel. En utvidgning av EU:s budget är inte möjlig, så länge de nettobetalande länderna motsätter sig detta.
Enligt budgetkommissionär Janusz Lewandowski borde jordbrukets andel av EU-budgeten långsamt sänkas från dagens 40 procent till högst 33 procent för att nå en uthållig resurshushållning på längre sikt.
Enligt Lewandowski blir förhandlingarna om långtidsbudgeten med all sannolikhet de svåraste i EU:s historia. I flera medlemsländer förestår omfattande nedskärningar av de offentliga utgifterna.
EU-kommissionen har bland annat föreslagit en särskild EU-skatt för att lätta upp de spända finanserna. Men responsen i medlemsländerna var svag. EU finansieras i dag med penningtransaktioner från medlemsländerna men systemet anses vara på väg att spränga sina gränser.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab