|
|
15.4.2011 / Landsbygdens Folk
Brist på lammkött märks inte på priset
Det är brist på inhemskt lammkött. Självförsörjningsgraden är bara runt 20 procent. Ändå är det ingen guldgruva att vara fårfarmare.
Bengt Norrback i Pjelax, Närpes, som haft får som huvudinriktning sedan 2004 säger att det inte råder någon brist på efterfrågan. Men priset är för lågt. Detta trots att produktionen minskat både i Nya Zeeland och Australien.
- Det sades då vi gick med i EU att det är tillgång och efterfrågan som ska avgöra priset. Så är det i alla fall inte med fåren. Utan stöd skulle det inte gå.
Han får medhåll av Mårten Forss på Westankärr gård på Kimitoön:
- Inhemskt lammkött kostar kanske 20 euro i butiken, medan inhemskt nötkött kan gå för hälften, men lammköttsproducenterna får ändå lika lite för sitt kött. Om man vill att konsumenterna skall hitta inhemskt lammkött i butikerna så måste nog producentpriset upp. Annars börjar allt flera utveckla sina egna nätverk för att sköta logistik och marknadsföring tillsammans, konstaterar Forss.
- Det rakaste skulle vara att handeln skulle ge producenterna en lite större del av slutförsäljningspriset. Kanske den nästa euro som läggs på butikspriset kunde gå direkt till producenterna? Där skulle det betyda en betydande förbättring då producentpriset nu ligger omkring eller under tre euro kilot.
Bengt Norrback räknar upp flera orsaker till att lammköttet inte har det pris det borde ha med tanke på den låga självförsörjningsgraden.
- Verksamheten i Finland är för småskalig både då de gäller uppfödning och slakt. De stora slakterierna har inte lyckats få en rationell fårslakt jämfört med övrig slakt. Sen måste priset stå i en viss relation till nötkött, det går inte att ta ut hur stor skillnad som helst. Dessutom inverkar förstås den stora importen också negativt på priset på inhemskt kött.
Men konsumenterna vill ha inhemskt lammkött. Norrback säger att han inte har några problem med att bli av med köttet. Ungefär hälften säljer han till Lallin Lammas utanför Björneborg. De betalar extra för ekokött. Hälften tar han i retur från slakteriet och säljer direkt, antingen som hel- eller halvkroppar. Någon märkvärdigare marknadsföring ägnar sig Norrback inte åt. Djungeltelegrafen sköter om att kunder finns.
Till påsk har Norrback inget lammkött att sälja. Det beror på att hans tackor lammar på våren.
- Nog skulle det gå att få tackorna att lamma också på hösten. Då kunde man slakta på våren då priset är som bäst. Men till det skulle det behövas större utrymmen för fåren under vintern samtidigt som man inte kan utnyttja betessäsongen sommartid. Fast man får sämre pris under övriga delar av året så är kostnaderna med vinterlamm större.
En sak som varit mycket aktuell inom fårnäringen är gårdsförädlingen. Norrback säger att bara man skulle få bukt med byråkrati och myndigheter skulle det finnas ett mervärde i att förädla köttet på den egna gården.
- Nu ställer man alltför stora krav då man jämställer småskalig verksamhet med industriell verksamhet. Kraven är oskäligt höga. Det har lovats lättnader, men vi får se om de räcker till. Framförallt är det gårdsslakten det är problem med.
|
|
