|
|
25.3.2011 / Landsbygdens Folk
Islands jordbrukare ger inte efter mot EU
De isländska jordbrukarna är inte beredda att avstå från sin hårda linje gentemot EU i medlemsförhandlingarna med Bryssel. Jordbrukarna anser principiellt att landets livsmedelsförsörjning endast kan säkerställas om landet stannar utanför unionen.
Jordbruket och fisket är sannolikt de områden som kommer att avgöra om Island blir medlem i EU. För att överhuvudtaget gå med på förhandlingar, har jordbrukarna ställt höga minimikrav för ett omfattande skydd av det isländska jordbruket.
De isländska jordbrukarna bekräftade nyligen sina krav vid den årliga jordbrukarkongressen Bondetinget. Jordbrukarna vill behålla stödet till jordbruksnäringen och de omfattande skyddstullar för import av livsmedel som redan produceras i Island.
I en deklaration från konferensen understryker Bondetinget att Island ska få bibehålla sitt nuvarande nationella stöd till jordbruket. Stödet får inte sänkas. Det totala jordbruksstödet uppgår till nästan 60 procent av produktionsvärdet.
Islänningarna vill hålla kvar sina tullar på jordbruksprodukter från andra EU-länder, med beaktande av Islands nuvarande förpliktelser gentemot WTO. Om tullarna måste sänkas, bör detta kompenseras.
Det isländska jordbrukets intressen måste fullständigt skyddas med hänsyn till landets ringa marknadsandel och det geografiska avståndet till EU-marknaden, inskärper Bondetinget.
Man utgår från att hela Island ska utgöra ett enhetligt område för EU-bidrag och subventioner. Samma stöd ska gälla överallt. Hela Island är beläget ovanför den 62:a breddgraden, där gränsen för EU.s arktiska stöd har dragits.
Islänningarna förutsätter att EU inte begränsar traditionella naturliga binäringar eller åtgärder för att stoppa skadedjur, oavsett deras kategorisering i EU.
EU-avtalet får inte inskränka på äganderätt eller jordbrukarnas status som markägare. Jordbruksmark får inte tas i annan användning. Permanenta regler måste ingå i medlemsavtalet för att trygga dessa rättigheter, fastslår Bondetinget.
|
|
