|
|
18.3.2011 / Landsbygdens Folk
Katastrofen i Japan skakar råvarumarknaderna
Den starka jordbävningen i Japan med påföljande tsunami och nukleär katastrof skakar också råvarumarknaderna. Noteringarna för spannmål sjönk i början av veckan på terminsbörserna i både USA och Europa.
Japan är en betydande importör av viktiga jordbruksprodukter. De länder som exporterar jordbruksprodukter till Japan, riskerar stora problem om denna export måste inskränkas eller slås ut.
Bilden kompliceras dessutom av osäkerheten på världens börser. Många placerare har sålt ut sina innehav av värdepapper och råvarorna har fallit. Ingen kan egentligen förutse konsekvenserna av det japanska kärnkrafthaveriet.
Analytikerna räknar med att den japanska importen av råvaror försvåras till följd av katastrofen. Efterfrågan sviktar och dessutom försvårar den omfattande förstörelsen av infrastruktur en bearbetning av råvarorna till livsmedel och foder.
Japan är beroende av en omfattande import av livsmedel för att kunna försörja sina 127 miljoner invånare. Det inhemska jordbruket är småskaligt. Gårdarnas medelareal är 1,9 hektar och endast femton procent av landets yta lämpar sig för jordbruksproduktion.
En förutsättning för ett fungerande jordbruk på de japanska öarna är en hög grad av statliga subventioner. Jordbruksstöden motsvarar nästan hälften av värdet av jordbruksproduktionen, medan importen regleras genom tullar.
Huvudregeln är att det japanska jordbruket endast kan täcka omkring hälften av livsmedelsförsörjningen. Resten måste importeras. Inte ens inom fisket räcker Japans resurser till för att upprätthålla en självförsörjning.
Endast den starkt subventionerade risproduktionen är dimensionerad för en heltäckande försörjning. De flesta andra livsmedel måste importeras helt eller delvis.
Japan producerar visserligen 1,3 miljoner ton griskött per år, men nästan lika mycket måste importeras, huvudsakligen från USA. Japan är också en viktig importör av nötkött och fågelkött.
Landet är världens största importör av majs och en av de viktigaste importörerna av vete. Årligen importerar japanerna sexton miljoner ton majs. Därmed utgör den japanska majsimporten 18 procent av den sammanlagda globala importen. Japan importerar årligen drygt fem miljoner ton vete och ligger därmed i täten bland världens veteimportörer.
Så länge läget i Japan förblir kaotiskt, är det omöjligt att säga hur jordbruksmarknaderna utvecklar sig. Analytikerna utgår från att jordbruksmark, vägar, hamnar och övrig infrastruktur har förstörts i många regioner av jordbävningar och tsunami.
I de norra delarna av landet har 17 procent av landets djurfoder tillverkats. Där har foderindustrin nästan helt slagits ut. Om jordbruksmark och produktionsanläggningar dessutom kontamineras av radioaktivt nedfall, kan läget skärpas ytterligare.
Serien av katastrofer har naturligt nog stoppat upp en del av Japans livsmedelsproduktion och import. På litet längre sikt utgår handelsföretagen från att den japanska importen av livsmedel startar på nytt, varvid också priserna kan stabiliseras.
Cyniska analytiker spekulerar redan i scenarier där en nukleär kontamination av Japans åkermark tvingar fram en växande import av livsmedel. En omfattande nedläggning av kärnkraften kunde i sin tur stimulera efterfrågan på biobränslen.
Den förstörda infrastrukturen måste också byggas upp på nytt efter katastrofen. Japanerna är vana vid trähus, som till sin konstruktion är motståndskraftiga mot jordbävningar. Sågverken räknar därför med beställningar av trävirke och limträ.
Tillsvidare koncentrerar man sig på räddnings- och röjningsarbeten i de drabbade områdena. Men samtidigt pågår förberedelserna för en återuppbyggnad. Svenska och finländska sågverk uppges redan ha fått förfrågningar av japanska virkesimportörer.
|
|
