|
|
11.3.2011 / Landsbygdens Folk
Svag start för EU:s skolfrukt
Skolfruktprogrammet hör till EU:s mer sympatiska satsningar, men utdelningen av gratis frukt till EU:s skolelever har fått en långsam start. Bara en tredjedel av det reserverade anslaget på 90 miljoner euro utnyttjades under programmets första år.
EU:s förra agrarkommissionär Mariann Fischer Boel föreslog redan för fyra år sedan att EU skulle stöda uppköp av färsk frukt och färska grönsaker för utdelning i skolorna. Tanken var att låta medlemsländerna delta med häften av kostnaderna. Programmet skulle vara frivilligt för medlemsländerna.
Skolfruktprogrammets enkla målsättning är att uppmuntra till goda kostvanor hos unga och studier påvisar att goda kostvanor hos barn fortsätter senare i livet. Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar ett dagligt intag om 400 gram frukt och grönsaker per dag. Men en majoritet av européerna misslyckas med detta mål och den nedåtgående trenden är extra påtaglig bland unga. Frukt och grönt kunde således utgöra ett bra alternativ till godis och läsk.
Efter ett år har programmet utvärderats i EU-parlamentets jordbruksutskott. Starten kunde ha varit bättre. Endast 33 av anslagna 90 miljoner euro har använts och många medlemsländer står helt utanför programmet.
Lars Hoelgaard från kommissionens generaldirektorat tog programmets målsättningar i försvar, men han medgav också flera brister. Många medlemsländer har hunnit starta egna program och alla länder är inte införstådda med den aktuella kostnadsfördelningen mellan kommission och regeringar.
Programmets administration och byråkrati har också kritiserats. Endel medlemsländer anser att den administrativa bördan är för tung och kostar för mycket. Men Hoelgaard försäkrade att man jobbar med att förenkla administrationen.
Ett problem är att många varierande modeller praktiseras i de olika EU-staterna. De flesta länder administrerar programmet centralt via staten. I Tyskland dirigeras systemet av delstaterna, medan Frankrike låter städerna administrera skolfruktprogrammet.
Nu samlar EU:s generaldirektorat erfarenheter och kritik från medlemsländerna. Systemet ska utvärderas och bli bättre, lovar Hoelgaard.
Finland är ett av de få EU-länder som helt ställer sig utanför programmet. SLC jobbar för att programmet ska tas med i regeringsprogrammet, men det är något som kan ske tidigast år 2013.
- Därefter räcker det säkert ett år innan det förverkligas, så det kan betyda år 2014, säger ÖSP:s verksamhetsledare Bo Linde som är engagerad i frågan.
Att Finland inte deltar i skolfruktprogrammet motiveras av ministeriets tjänstemän med att det kostar för mycket. Administrationen skulle bli för stor i och med att de skulle bli tvungna att anställa uppemot åtta inspektörer.
- Ja, vad säger man? kommenterar Linde. Det är tråkigt att Finland inte är med. Men vi har ett inspektörssamhälle där det kostar mer att förverkliga programmet än vad själva summan skulle inbringa. De säger att det är för litet pengar.
För Finlands del skulle det röra sig om närmare en miljon euro som man skulle få till förfogande. Dessutom hör det till att medlemslandet själv bidrar med motsvarande summa.
- När jag varit på möten i Bryssel gällande skolfruktprogrammet och kommissionen undrat varför Finland inte är med, så har de som sköter dessa frågor varit förvånade och haft svårt att ta till sig motiveringen om att det skulle bli för dyrt, säger Linde. De kan inte tro att tjänstemännen i Finland har så goda löner.
Linde påpekar också att mjölkprogrammet som pågår just nu och som kommer från samma källa fungerar väl ute i finländska skolor.
- Det borde göras något, säger han. Finland hör till de länder där barnfetman ökar allra mest, men vi får väl betala för den via någon annan källa.
|
|
