|
|
24.2.2011 / SLC
Tike: Spannmålsskörden år 2010 är årtiondets minsta
Enligt Tikes (Jord- och skogsbruksministeriets informationscentral) skördestatistik blev spannmålsskörden 3 miljarder kilo. Skördeinformationen har både preciserats och utvidgats till att omfatta även gräsplaner och andra åkerväxter jämfört med förhandsuppgifterna som publicerades i november. Den heta och torra sommaren minskade spannmålsskörden med 1,3 miljarder kilo från rekordskörden år 2009 (4,3 miljarder kilo).
Höstsäden gynnades av den heta sommaren
Enbart 4 % av vår odlingsareal utnyttjades för höstsäd, och därmed kunde den goda hektarskörden av höstvete och –råg inte förhindra årtiondets lägsta spannmålsskörd. Höstveteskörden uppgick till 88 miljoner kilo och rågskörden till 68 miljoner kilo. Höstsädens areal varierar mycket från år till år. För rågens del påverkar skördens storlek direkt på den inhemska rågens andel i rågbrödet. Förra sommarens skörd täcker således två tredjedelar av den årliga konsumtion av råg på cirka 100 miljoner kilo.
Skörden av vårspannmål led av torka
Korn-, havre-, och vårveteskörden minskade med 23 – 28 % från år 2009. Skörden av vår största spannmål, korn, minskade mest till arealen och produktionsmängden. Kornskörden uppgick rentav till 2,2 miljarder kilo, år 2010 blev skörden 1,3 miljarder kilo. Huvuddelen av kornskörden används antingen direkt på lantgårdarna till djurfoder eller förädlas till industriella djurfoder. Skörden av maltkorn minskade mera än foderkorn – rentav 61 %.
Havre är vår näst viktigaste foderspannmål. Dess produktion, 810 miljoner kilo, minskade med 27 % från föregående år. Fastän vete i statistiken räknas som brödsäd, används redan mera än hälften av skörden i Finland till djurfoder. Vårveteskörden, 636 miljoner kilo, minskade från föregående år med 23 %.
Skörd av foderspannmål utan torkning antingen som färsksilosäd eller fullkornssilofoder blir allmännare i Finland. Färsksäden utgjorde ca 6 % av förra sommarens odlingsareal. Huvuddelen var korn, havre och blandsäd.
Skörden av rybs, kummin och bondböna ökade
Rybs- och rapsskörden - nästan 180 miljoner kilo - är den största skörden i odlingshistorien. Totalskörden var stor, eftersom odlingsarealen för rybs och raps - 158 000 hektar - nästan fördubblades från år 2009. Under en normal sommar hade skörden blivit ännu större, eftersom hektarskörden (1 130 kg/ha) blev mera än en fjärdedel mindre än föregående års hektarskörd.
Kumminet befäster sin ställning inom Finlands åkerodling, eftersom dess odlingsareal har varit nära 20 000 hektar under de senaste fem åren. Kumminets hektarskörd under den heta sommaren var till skillnad från övriga åkerväxter större än normalt - enligt statistiken 8,5 miljoner kilo. Som en mångårig växt kunde den utnyttja sommarens värme utan att lida alltför mycket av torkan.
Arealen för bondbönan växte år 2010 till nästan 10 000 hektar från drygt 2 000 hektar året innan. Skördeuppgifter gällande bondböna frågades av odlarna nu för första gången. Skörden på 16 miljoner kilo används huvudsakligen som djurfoder.
Potatisskörden minskade med 13 %
Totalskörden av potatis, 660 miljoner kilo, var 13 % mindre än året innan. Sockerbetsskörden, 542 miljoner kilo, verkar ha hållits nästan på förra årets nivå.
Gräsfoderskörden var ungefär lika stor som år 2009. Enligt uppgifter från odlarna steg skörden av torrt hö med en tredjedel från år 2009.
Statistikens bakgrund
Skördestatistiken baserar sig på uppgifter av odlarna. Informationen har samlats per telefon av cirka 5 600 odlare. Odlingsväxternas skördearealer har räknats ut genom att subtrahera den totalt förstörda svinnarealen, som rapporterats i skördeskadeansökningarna, från odlingsarealen som angetts i odlarnas stödansökningar.
Tabeller över statistiken publiceras på lantbruksstatistiktjänsten Matilda på sidan för skördestatistik.
Ytterligare information
Forskare Anneli Partala fram till 23.7, tel. 020 77 21376
Forskare Mirva Kokkinen, tel. 020 77 21371
Statistikenhetens chef Esa Katajamäki, tel. 020 77 21 237
E-post: fornamn.efternamn@mmmtike.fi
Meddelandet kan också läsas på: www.lantbruksstatistik.fi/sv/node/2017
|
|
