|
|
28.1.2011 / Landsbygdens Folk
Lindrigare krav på rening av avloppsvatten i glesbygden
Riksdagens miljöutskott föreslår ändringar i avloppsförordningen vilka innebär att kraven på behandling av avloppsvatten i glesbygden blir rimligare. Miljöutskottet godkände betänkandet om avloppsvatten i glesbygden i tisdags.
Kraven kommer generellt att ligga på en nivå som tillåter att de kan uppfyllas klanderfritt med rimliga investeringar och fungerande teknik. En rimligare kravnivå riskerar, enligt miljöutskottet, inte vårt miljöskydd och förslaget stämmer överens med exempelvis rekommendationerna från HELCOM, kommissionen för skydd av Östersjön.
Den lägre kravnivån (organiska ämnen 80 procent, totalfosfor 70 procent, totalkväve 30 procent) i den gällande förordningen kommer framöver också i huvudsak att gälla, eftersom en stor del av fastigheterna finns någon annanstans än på känsliga områden, till exempel strandområden.
Genom miljöskyddsföreskrifter kan kommunerna införa strängare krav för känsliga områden, till exempel stränder eller viktiga grundvattenområden (vägledande krav organiska ämnen 90 procent, totalfosfor 85 procent, totalkväve 40 procent), med hänvisning till risken för att miljön förorenas.
Ansvaret kommer alltså att ligga hos kommunerna som måste se till att behandlingen av avloppsvatten på strandområden och på grundvattensområden är tillräcklig.
- De nya bestämmelserna ska i första hand vara en utgångspunkt, när avloppsvattensystem planeras och byggs, inte ett kriterium för tillsyn. Det faktiska reningsresultatet kan alltså variera beroende på väderförhållandena eller tillfälliga ändringar i användningen av fastigheten. Trots det kommer systemen att uppfylla de lagstadgade kraven, anser miljöutskottet.
För de flesta markägare innebär förändringarna att vattenreningen blir enklare. Största delen av fastigheterna klarar sig med tre sedimenteringsbrunnar och en markinfiltration. På känsliga områden kan en sluten tank vara bästa alternativet eller ett minireningsverk.
Miljöutskottets medlemmar tror att kostnaderna hålls på en rimlig nivå. Enligt utskottets ordförande Susanna Huovinen (SDP) kommer kostnaderna i medeltal att ligga kring 3.000-4.000 euro. Utskottet framhåller att det alltid krävs en bedömning av enskilda fastigheter när kraven i lagen och förordningen omsätts i praktiken.
- Tack vare den ändrade kravnivån kan de nödvändiga investeringarna bli rimligare samtidigt som vi kan behålla en fullgod nivå på miljöskyddet. Extra viktigt är det att förhindra att närmiljön förorenas, till exempel brunnsvatten, och att motverka liknande sanitära olägenheter, poängterar ett nästan enigt miljöutskott.
Genom ändringen befrias fastighetsinnehavare som fyllt 68 år direkt genom lag från avloppsvattenskyldigheten i förordningen när den nya lagen träder i kraft. Befrielsen gäller inte nybyggnader eller fritidsbostäder.
Ändringen preciserar vem som har rätt att hos kommunen anhålla om befrielse i fem år från kraven i förordningen på grundval av så kallade sociala betalningshinder (fastighetsägare i särskilt svår livssituation, bland andra arbetslösa och långvarigt sjuka).
Lagändringen och den nya förordningen kan träda i kraft den 15 mars 2011. Avloppsvattensystemet i befintliga byggnader ska uppfylla kraven på reningseffekt före 2016.
|
|
