|
21.1.2011 / Landsbygdens Folk
Skogarna i Närpes åter värst drabbade av hjortskador
Så som tidigare är det Närpesskogarna som har drabbats värst av hjortskador i fjol på Kustens skogscentrals område. Det är hela 32 skogsägare i Närpes som anmält om hjortskador i skogen under fjolåret. Den skadade arealen är cirka 90 hektar.
Kustens skogscentral har sökt om en summa för fjolåret på 255.000 euro av jord- och skogsbruksministeriet för ersättningar. Utav den summan står Närpes allena för närmare 101.000 euro.
Jämfört med 2009 är det i alla fall tal om en markant minskning. Det året stod Närpes för 187.000 euro. Samtidigt finns det tecken på att älgskadorna minskar, medan exempelvis vitsvanshjort står för en större del av skadorna. Så har exempelvis skador på granplantor, som älgarna inte brukar ge sig på, blivit vanligare.
Också skogarna i Korsnäs och Malax har drabbats under fjolåret: i Korsnäs står 17 ansökningar för över 51.000 euro och i Malax är det 18 ansökningar, som står för 42.600 euro. Det ser med andra ord ut som om skadorna är utbredda i just det här området mellan Kristinestad och Vasa.
Dessutom tyder en del på att skadorna ökar i skogarna norr om Vasa. Följande på listan är Nykarleby, där 12 skogsägare har ansökt om ersättningar. Här uppgår skadorna till nästan 17.000 euro. I Pedersöre har skadorna hos 4 skogsägare beräknats till litet på 8.600 euro.
I de övriga kommunerna där skador observerats är det mellan en och tre skador som anmälts per kommun. De leder till ersättningskostnader på mellan litet på 2.000 och 5.000 euro.
Av kommunerna utanför Österbotten är det bara Borgå, Lovisa och Raseborg där hjortskador anmälts i fjol.
– Det är dock uppenbart att skador nog förekommer också längs sydkusten, men de anmäls inte lika flitigt som i Österbotten, säger skogsbruksgranskare Sven Eklund vid Kustens skogscentral. Det kan delvis bero på att chanserna för naturlig förnyelse med till exempel vårtbjörk ofta är rätt gynnsamma i söder.
Av den sammanlagda anmälda arealen på drygt 250 hektar har knappt 134 hektar utsatts för en avsevärd värdeminskning, det vill säga det har blivit tillväxt- och kvalitetsförlust, men det är inte aktuellt med omplantering eller kompletterande plantering.
Det är knappt 100 hektar som bör kompletteras med nya planteringar eller omplanteras.
– Av de här senare arealerna har långt största delen bestånd, vars genomsnittslängd är under 1,3 meter, säger Sven Eklund.
Nyligen meddelade jord- och skogsbruksministeriet att ett misstag i den skogslagstiftning som trädde i kraft vid årsskiftet leder till att just sådana bestånd inte är berättigade till ersättning. Ministeriet har dock lovat att misstaget rättas till så fort som möjligt.
|
|