|
|
21.1.2011 / Landsbygdens Folk
Vi måste få fram bättre potatis
Just nu drar exporten till Ryssland bra och hjälper till att höja producentpriset till över 20 cent per kilo. ÖSP:s potatisutskotts ordförande Henrik Antfolk påminner dock om att utan Rysslandsexport kunde priset i dag vara endast tio cent per kilo.
Potatisexporten till Ryssland har gjort att producentpriset på den inhemska marknaden stigit till över 20 cent per kilo. Exportpriset till Ryssland är över 25 cent per kilo. Goda priser alltså. Men säg den glädje som varar för evigt. Nu ska också gödselindustrin ha sin del av kakan. Den potatisgödsel som i fjol kostade 570 euro per ton kostar nu 700 euro.
– Dessutom har vi ett dubbelt minus i bagaget från tidigare säsong som ska betalas. I fjol den här tiden låg priset på mellan fem och åtta cent per kilo som sämst.
Antfolk poängterar att den höga prisnivån nu inte är något man kan förvänta sig ska bli bestående. Skörden slog fel i flera europeiska länder, framförallt i Ryssland, vilket bidragit till ett enormt sug efter potatis.
Någonting måste alltså göras för att förbättra lönsamheten inom potatissektorn. Och det är på gång.
– Via ett forskningsprojekt hoppas vi komma fram till lösningar som skulle höja kvaliteten och minska på svinnet, säger Henrik Antfolk som är ledare för det nystartade projekt Potato 2020.
Strävan är att försöka bygga upp ett kompetenscenter inom potatisnäringen där man kunde ägna sig åt tillämpad forskning. Redan till sommaren kommer de konkreta försöken igång. Projektet söker nu ett antal potatisodlare som är villiga att ingå i forskningsprojektet.
– Vi strävar efter att försöksrutorna ska vara så realistiska som möjligt och ge rätt bild av odlingen. Hittills har forskningen handlat om små rutor som skötts nästan för perfekt för att motsvara verkligheten. Via åkervisa eller hektarvisa rutor ska vi försöka få en mera realistisk bild av odlingen. Orsaken till att vi vill ha stora rutor är att åkerns beskaffenhet kan variera i verkligheten och därför bör rutorna vara så stora att de motsvarar verkliga förhållanden.
En av de viktigaste sakerna man kommer att utreda är olika mellangrödor och hur de påverkar. Men också gödsel, kalkning och dylikt kommer att undersökas. Pro Agria forskar i nya sorter och projektet är berett att samarbete även här.
– Det här projektet handlar nämligen inte om att konkurrera med andra som forskar inom näringen. Tvärtom ska vi komplettera varandra och samarbete. Potatisforskningsinstitutet i Lammi kommer nu att flytta till MTT i Ylistaro. Där har kunde vi också få en samarbetspartner. Allt som gagna näringen är hemåt. Ju mera som forskas kring potatisen desto bättre.
Hittills har också privatpersoner testat olika mellangrödor. Antfolk säger att det är bra. Projektet kommer nu att använda de här grödorna också för att få en mera vetenskaplig dokumentation. Att mellangrödorna har en rätt central roll har sin naturliga förklaring.
– Näringen är hårt pressad och potatisodlingen blir ganska ensidig. Växtföljden är för det mesta potatis-snö-potatis. Därför blir åkarna också känsliga för sjukdomar. Får vi jordarna i skick med de rätta mellangrödorna så behöver vi inte utnyttja dem lika hårt.
Men det kan också finnas andra hjälpmedel. Antfolk läste för en tid sedan om ett test man gjort i England med biologisk betning av potatis för att få bort skorv.
– De använde en sorts svamp som betningsmedel. De meddelade att de fått bort 90 procent av skorven. Jag har försökt komma i kontakt med företaget som utvecklat idén. Eventuellt kunde också det här tas med och testas i vårt projekt.
Det är Martens trädgårdsstiftelse som är projektägare. Totalkostnaderna för det treåriga projektet är 300.000 euro. Österbottens förbund står för merparten. Men även staden Kristinestad står för en hel del, 80.000 euro. Närpes och Malax bidrar med en mindre andel till finansieringen.
– Vi kommer också att samarbeta med tredje part. Redan är vi i kontakt med Helsingfors universitet, men även MTT och Åbo Akademi blir säkert aktuella som samarbetspartners.
Som ett led i projektet hoppas Martens kunna sätta igång en vuxenutbildning för potatisodlare.
|
|
