|
|
14.1.2011 / Landsbygdens Folk
Cioloş försvarade stark CAP mot brittisk jordbruksminister
Det finns mån att sänka eller avskaffa jordbruksstöden då matpriserna stiger, påpekade den brittiska jordbruksministern Caroline Spelman på en brittisk jordbrukskonferens nyligen. Hon ansåg att förslaget till CAP-reform saknar ambitioner och efterlyste radikalare lösningar.
Enligt Spelman går agrarkommissionär Dacian Cioloş alldeles för försiktigt fram med sina planer för nästa jordbruksreform. Hon krävde bland annat en kännbar överföring av de nuvarande stöden till den andra CAP-pelaren.
- Jordbrukspolitiken måste genomgå en fundamental förändring, sade Spelman vid Oxford Farming Conference. Hon efterlyste en stegvis nedskrotning av de direkta stöden till förmån för åtgärder som uppmuntrar jordbrukarna att satsa mer på miljön.
Spelman betecknade den nuvarande jordbrukspolitiken som felaktig. Efterfrågan på mat stiger globalt, matpriserna likaså. Då är det moraliskt fel att upprätthålla exportbidragen. EU behöver en radikal och modig jordbruksreform, menade den brittiska ministern.
I sitt svar framhöll Cioloş att nästa jordbruksreform ska formas av alla 27 jordbruksministrar och EU-parlamentet. Det är inte bara britterna som får tycka. Förslaget till reform är ambitiöst nog, men allt beror förstås på vad man avser med ambitioner.
- Det är inte min ambition att sänka EU:s produktionskapacitet. Min ambition är att skapa en stark jordbrukspolitik som anpassar sig efter omgivningen, betonade Cioloş. De direkta stöden måste fortsätta. Jordbrukspolitiken fungerar inte utan en inkomststödande funktion.
Cioloş kungstanke är att jordbrukspolitiken måste vinna européernas förtroende. Medborgare och konsumenter förutsätter att jordbruksstöden riktas till aktiva jordbrukare. För det andra måste ett tak införas för att begränsa stöd till stora jordbruk som klarar sig på egen hand.
- EU borde i framtiden undvika att betala jordbruksstöd till personer eller organisationer som saknar anknytning till jordbruket. Detta är en av de vanligaste kritikpunkterna i den offentliga debatten om jordbrukspolitiken, menade Cioloş.
Agrarkommissionären håller också fast vid tanken att motivera stöden genom fler nya miljökomponenter, som förskjuts till den första pelaren. De direkta stöden kunde kopplas fastare än tidigare till leveranser av offentliga nyttigheter, menade Cioloş.
Inför de svåra förhandlingarna om nästa långtidsbudget, är det viktigt att betona de utvidgade nyttigheterna som en avgörande tilläggskomponent inom jordbruksproduktionen, menade Cioloş.
- Om de politiska beslutsfattarna prioriterar livsmedelssäkerhet, arternas mångfald eller åtgärder mot klimatförändringen, måste detta återspegla sig i en stark jordbruksbudget som erbjuder möjlighet att lösa dessa problem, sade agrarkommissionären.
Cioloş underströk jordbrukspolitikens betydelse för den globala livsmedelsförsörjningen och Europas säkerhet. Han konstaterade att livsmedelsförsörjningen för nio miljarder människor fram till år 2050 kan betecknas som en veritabel utmaning. Mot denna bakgrund är livsmedelsförsörjningen en strategisk nödvändighet för Europa. Om man försummar att beakta detta före år 2020, kan det redan vara försent.
Cioloş återkom också till sin speciella käpphäst, betydelsen av ett heltäckande jordbruk i hela EU. Han betonade att jordbruket är landsbygdens ryggrad. Därför måste också stöden till mindre gynnade områden fortsätta. Marknadsinstrumenten betecknade Cioloş som ett slags säkerhetsbälten eller krockkuddar som skyddar näringen under eventuella kriser.
|
|
