|
|
14.1.2011 / Landsbygdens Folk
Moderat höjning av nötköttspriserna räcker inte
Som producent kan man inte säga att man är nöjd med dagens nötköttspriser. Allmänkostnaderna har stigit och på fodersidan är det också bekymmersamt. Så kommenterar Jan Anderssén från Bennäs i Pedersöre, köttproducent sedan tretton år tillbaka, det nuvarande prisläget.
- Med tanke på produktionskostnaderna står nötköttspriset still, säger han. Det är till och med något lägre än för några år sedan, så nöjda kan vi inte vara. Det rör sig om flera hundra euro per djur som måste kompenseras.
Den moderata prisökning om ett par procent som EU-kommissionen förutspår för nötkött under år 2011 skulle i praktiken innebära 6 cent mer per kilo kött, men Anderssén anser inte det vara tillräckligt. Det behövs mer.
Användningen av nötkött beräknas ha stigit med fyra procent under de tio första månaderna 2009 jämfört med året innan. En stor del av ökningen kom dock utifrån, eftersom importen av kött ökade med nitton procent, enligt Finska gallups marknadsöversikt. Under samma tidsperiod minskade den inhemska nötköttsproduktionen med 66,5 miljoner kilo.
Stefan Saaristo, vd vid Österbottens Kött, konstaterar att nötköttsmarknaden överlag hämtat sig; det har skett en jämn ökning hos både privatpersoner och inom restaurangbranschen.
- Åtgången är rätt långt beroende av finländarnas och konsumenternas välfärd och det är konsumtionen i restauranger som är avgörande, säger Saaristo. I och med recessionen blev det nedgång av restaurangbesöken, men nu kan vi åter se att det konsumeras på restauranger. Folk prioriterar att äta ute.
För några år sedan stagnerade efterfrågan av värdedelar rejält, vilket gjorde att priset sjönk, men nu har efterfrågan åter stigit. Av all volym som produceras består nästan hälften av malet kött, men även värdedelarna har sin betydelse.
I slutet av december gjorde Atria en prishöjning, men eftersom priskurvan gått både upp och ner under fjolåret uppskattar Saaristo att man prismässigt landar på ungefär samma nivå som för ett år sedan.
- Producentpriserna har svängt och jämför man olika köttslag finns det stora förhoppningar inom nötköttssidan framöver, säger Saaristo. Och vi eftersträvar att betala ett konkurrenskraftigt pris.
Ifall man inte tar stöden i beaktande går den inhemska köttproduktionen i dagsläget dock på minus för producenternas del. Under de 18-20 månader som en normaltjur växer från småkalv till slaktklar tjur äter den uppemot 1.300 kilo spannmål.
- Med en prishöjning av spannmål på 100 euro per ton måste man få ut mer än 130 euro till per slaktad tjur och för att kompensera bara den kostnadshöjningen innebär det en höjning med nästan 30 cent kilot, säger Anderssén.
Som nötköttsproducent gäller det att vara stark i tron och eftersom uppfödningen är relativt tidsdryg gör man inte upp nya planer i en handvändning.
- Vi har redan planerna gjorda för ett och ett halvt år framåt, säger Anderssén. Saker och ting kan variera, men inte speciellt snabbt. Priserna måste gå upp om vi ska klara av kostnadssidan.
Prisspekulationer och terminshandel är något som ännu inte drabbat köttproduktionen, men väl spannmålsnäringen och det är inget Jan Anderssén säger sig vara stor vän av. Det system spannmålshandeln bygger på för närvarande innebär stor osäkerhet.
- Tyvärr är det så att vissa nyheter gör marknaden nervös, vilket resulterar i att priserna varierar helt otroligt och det har vi kunnat se under det senaste året, säger han. När basfoderpriserna varierar mellan 80 och 180 euro per ton är det givet att det syns i produktionskostnaderna.
- Mycket av spannmålshandeln är baserat på framtida förväntningar som gör variationen i priset otroligt stor, fortsätter han. Det är märkligt att en liten mängd av världens totala spannmålshandel handlas i terminer, men det sätter priset på hela världens spannmålsmarknad.
Att vara köttproducent är en evig "fight" och som bonde kan man inte vila på sina lagrar. Det är bara att förbättra, att effektivisera och att ständigt vara alert. Det finns ingen annan lösning.
- Men jag ser ljusare på kommande år jämfört med fjolåret, säger Anderssén. Om det räcker till för att börja visa gladare siffror i ekonomin kan jag inte säga, men det går uppåt på nötsidan.
|
|
