|
|
3.12.2010 / Landsbygdens Folk
Kommissionsförslag fick gott mottagande i rådet
Sällan har ett förslag till jordbruksreform fått ett lika positivt mottagande i rådet. I en första diskussion gav EU:s jordbruksministrar på måndagen en positiv respons till EU-kommissionens planer för hur jordbruket i EU borde utvecklas efter år 2014.
Samtliga medlemsländer tog tillfället i akt att få kommentera agrarkommissionär Dacian Cioloş nya förslag. Bekännelsen till en stark jordbrukspolitik, fördelad på två pelare fick beröm. Också förslaget till grönare element togs emot med försiktigt intresse.
Som väntat gestaltar sig fördelningen av de direkta stöden till en av de stora tvistefrågorna. De nya medlemsländerna kräver en rättvisare fördelning av gårdsstöden, antingen genast år 2014 eller efter en kort övergångsperiod.
Ändå förespråkar också flera av de gamla EU-15-länderna en avvikelse från nuvarande praxis med historisk bas för stöden. Både Frankrike och Tyskland meddelade att de är införstådda med en rättvisare fördelning, fastän detta skulle betyda nedskärningar för de egna producenterna.
Tyskland skulle helst se en stegvis omfördelning. Däremot är varken Tyskland eller Frankrike beredda att godta ett enhetligt stöd för alla medlemsländer. En så kallad flatrate i hela EU får kalla handen.
Den tyska delegationen påminde om att konkreta siffror inte kan diskuteras innan EU:s långtidsbudget för 2014 till 2020 börjar ta form. Tyskland vill i egenskap av EU:s största nettobetalare inte acceptera en finansiering som överstiger en procent av bruttonationalprodukten.
Dacian Cioloş teser om en grönare och mer miljöinriktad jordbrukspolitik som ett sätt att öka acceptansen för jordbruksstöd bland skattebetalare och konsumenter, fick principiellt ett välvilligt mottagande. Däremot tvivlade både en och annan minister på de praktiska möjligheterna.
Närmast bekymrade sig ministrarna över risken för stigande förvaltningskostnader. En starkare koppling mellan stöd och produktion av offentliga tjänster fick ett positivt gensvar, förutsatt att detta inte skapar en ökad byråkrati.
Förslaget till ett tak för de direkta stöden till stora jordbruk stöter som väntat på patrull i flera EU-länder. Tysklands jordbruksminister Ilse Aigner har redan tagit avstånd från planerna och hänvisar till att alla gårdar oavsett storlek, bör ha rätt till samma standard.
Kommissionens förslag att binda in en ny beräkningsmodell som bland annat gynnar arbetsintensiva djurgårdar hjälper inte upp saken. Enligt tyskarna skulle denna modell endast blanda ihop jordbrukspolitik och socialpolitik.
Tjeckien, Slovakien och Rumänien går på samma linje, medan Portugal och Grekland uttryckligen kräver en övre stödgräns för stora jordbruk.
En av nyheterna i Dacian Cioloş CAP-förslag är tanken att jordbruksstöd i framtiden endast borde beviljas till aktiva jordbrukare. Detta förutsätter en distinkt definition av begreppet i fråga.
Kommissionen ska de närmaste månaderna ta ställning till de egenskaper som faller under denna kategori. Enligt Dacian Cioloş måste en aktiv jordbrukare åtminstone producera jordbruksprodukter och odla sina åkrar.
Frankrikes jordbruksminister Bruno Le Maire betonade betydelsen av samordning av EU:s jordbrukspolitik och handelspolitik, som i många sammanhang går hand i hand.
Understödd av ministerkollegerna Giancarlo Galan och Sean Connick från Italien respektive Irland, uppmanade Le Maire EU-kommissionen till yttersta försiktighet i förhandlingarna med den sydamerikanska tullunionen Mercosur.
Le Maire efterlyste en starkare insyn i förhandlingsrundan, redan i ett tidigt skede av samtalen. Kommissionen måste också utarbeta en konsekvensutredning över de följder ett eventuellt avtal med Mercosur väntas få på EU:s jordbruk.
Cioloş, som själv betraktar förhandlingarna med skepsis, försäkrade att han noga kommer att följa med utvecklingen på Mercosur-fronten. Han utlovade en preliminär konsekvensutredning i början av år 2011.
|
|
