|
|
26.11.2010 / Landsbygdens Folk
Osäkerhet ännu om CAP-reformen trots kommissionens lugnande besked
- Det var inte så illa som vi var rädda för, men i vilket fall som helst måste vi nu under ett par års tid leva med en viss osäkerhet innan reformens slutliga innehåll är klart.
Det anser SLC-ordföranden Holger Falck om EU-kommissionens utkast till stödformer i den gemensamma jordbrukspolitiken CAP efter 2013.
- Det sätter naturligtvis sin prägel på osäkerheten att finansieringsramarna saknas helt, säger Holger Falck. Det betyder också att vi i det här skedet inte kan göra så mycket annat än hoppas på att det ekonomiska läget inom EU inte försvårar beslutsfattandet. I bakgrunden finns det faktum att unionen inte ännu nått överenskommelse om EU:s budget för år 2011.
- Det finns säkert också anledning att fråga sig om även andra länder än Grekland och Irland behöver lånegarantier för att klara sin ekonomiska kris. Allt det här inverkar på osäkerheten kring finansieringen på lång sikt.
Holger Falck påpekar vidare att det är viktigt för Finland att kunna hålla en så stor del som möjligt av stöden kopplade till produktionen också i framtiden.
- Nu är frågan emellertid hur stor del man kan utbetala som produktionskopplade stöd efter 2013.
Holger Falck undrar också över eventuella konsekvenser av CAP-reformen för vårt miljöstöd.
- Det heter ju att CAP-reformen ska beakta miljön på ett bättre sätt än hittills. Problemet är att vi knappast kan få miljöstöd för åtgärder som samtidigt utgör villkor för att få CAP-stöd eller rentav tvärvillkor.
- Dessutom så ska parlamentet säga sitt, och det är i allra högsta grad frågan om vilken stämpel de folkvalda politikerna vill sätta på reformen.
När det gäller LFA-stödet så var det i ett skede frågan om det skulle flyttas från andra pelaren där det nu finns till första pelaren. Argumenten var närmast att LFA-stödet är ett inkomststöd, medan stödet i andra pelaren mera har en kostnadstäckande karaktär.
Men följden hade varit att den nationella finansieringsandelen av LFA-stödet hade fallit bort och då hade det inte varit möjligt att styra de pengarna till sektorn.
- LFA-stödet är ett nödvändigt inkomststöd i de nordligaste delarna av unionen, konstaterar SLC-basen. Det är positivt att huvuddelen av LFA-stödet fortsättningsvis ser ut att hållas i den andra pelaren.
Enligt Holger Falck är finansieringsandelarna dock en öppen fråga:
- Blir EU:s finansieringsandel således tillräckligt hög för att vi ens kan bibehålla nuvarande stödnivåer? Och kommer det maximala taket på LFA-stödet, som nu satts vid i medeltal 250 euro per hektar åkerareal i vårt land att höjas eller att tas bort helt? En annan fråga är om ett LFA-husdjursstöd kunde tas i bruk, exempelvis kopplat till djurenheterna.
Dessutom är det tydligen tänkt att en del av LFA-stödet i alla fall ska finnas i första pelaren.
- Frågan är hur stor en del det handlar om, och vad kan eller ska den i så fall riktas till, undrar Holger Falck. Summa summarum kan situationen närmast jämföras med att arbetarna inom ett storföretag under två års tid för samarbetsförhandlingar med ledningen utan att veta om vilka nedskärningar man står inför. Osäkerheten underlättar inte beslutsfattandet i ett jordbruksföretag som planerar och förhoppningsvis investerar på lång sikt.
|
|
