|
|
23.11.2010 / SLC
Evira & Tike: Andelen spannmål av kvarnduglig kvalitet stor trots att spannmålsskörden blev liten
Eviras och Tikes förhandsinformation om spannmålsskördens kvalitet år 2010
Publicerad 23.11.2010
Den torra sommaren gav en liten spannmålsskörd, men proteinhalten hos samtliga sädesslag blev däremot hög. Mängden vete som uppfyllde kvalitetskriterierna för kvarnvete blev den största under uppföljningsperioden på sex år och var cirka 480 miljoner kilo. Vetets falltal var det högsta sedan år 1997. Kornskörden som uppfyller kvalitetskriterierna för maltkorn var cirka 60 miljoner kilo och blev i år liten till följd en hög proteinhalt och en svag skörd. Foderspannmålens kvalitet försämrades av en låg hektolitervikt och en liten kornstorlek hos havren. Av rågskörden på inemot 70 miljoner kilo uppfyllde över 90 procent kvalitetskriterierna för brödsäd.
Rejält över hälften av vetet uppfyllde kvalitetskriterierna för brödsäd
Av höstens veteskörd på 720 miljoner kilo uppfyllde cirka 480 miljoner kilo kvalitetskriterierna för brödvete. Av skörden var 635 miljoner kilo vårvete och 88 miljoner kilo höstvete. Det genomsnittliga falltalet hos höstvetet var den högsta under EU-eran och också hos vårvetet det högsta sedan år 1997. Vårvetets proteinhalt var likaså hög och hektolitervikten i genomsnitt god.
De regionala skillnaderna var stora. I Nyland och Tavastland dög över 85 procent av vårveteskörden som brödsäd, medan andelen i Södra Österbotten var inemot 70 procent, i Egentliga Finland och Birkaland knappt 65 procent och i Satakunta endast cirka hälften. Dugligheten försämrades särskilt av att proteinhalten var låg trots att proteinhalten i områdena i genomsnitt huvudsakligen är hög. Variationen i kvaliteten områdena emellan var således stor. Valet av sort förklarade inte variationen. Den största förklarande orsaken var antagligen ojämnt fördelade regn.
Av rågskörden på cirka 70 miljoner kilo dög över 90 procent som brödsäd, medan endast cirka hälften av fjolårets skörd uppfyllde kvalitetskriterierna för brödsäd. I sydligaste Finland och Satakunta var rågskörden i sin helhet duglig som brödsäd och också i Södra Österbotten till mer än 80 procent.
Endast en fjärdedel av maltkornet lämpat för mältning
Endast en fjärdedel eller cirka 60 miljoner kilo av maltkornskörden uppfyllde maltindustrins kvalitetskriterier, då man beaktar sorteringsgraden och proteinhaltens övre gräns på 11,5 procent. Regionalt sett var skillnaderna störst mellan Nyland och Egentliga Finland: I Nyland uppfyllde 35 procent av skörden kriterierna, men i Egentliga Finland endast 19 procent.
Foderspannmålens hektolitervikt låg, havren var småkornig
Hälften av kornskörden hade en hektolitervikt på över 64 kilo, då andelen året innan var över 80 procent. Proteinhalten var däremot högre än under de föregående åren och stärkelsehalten åter lägre.
Havrens genomsnittliga hektolitervikt var den lägsta på mer än tjugo år. Av havreskörden översteg drygt 71 procent den hektolitervikt på 52 kilo, som allmänt används som minimikrav i foderindustrin, men endast 3 procent av skörden översteg den hektolitervikt på 58 kilo, som allmänt krävs av grynhavre. I fjol uppfyllde 27 procent av skörden kvalitetskriterierna för grynhavre. De regionala skillnaderna var stora. Storleken på havrekornen var också den minsta under hela EU-eran. Havrens proteinhalt var hög.
Bakgrund till uppgifterna
Uppgifterna om spannmålsskördens kvalitet år 2010 är i det här skedet ännu förhandsinformation. En tabell över spannmålsskördens kvalitet baserad på den slutliga informationen publiceras den 24 februari 2011. Tabellen sammanför uppgifterna om storleken på spannmålsskörden från Tikes statistik med uppgifterna från Eviras spannmålslaboratorium om uppföljningen av kvaliteten på spannmålsskörden år 2010. Tikes skördeenkät besvarades av cirka 5 500 gårdar och spannmålsprover från cirka 400 av dessa gårdar analyserades med tanke på Eviras uppföljning av spannmålens kvalitet.
Mer information:
Information om spannmålsskörden
Forskare Anneli Partala, tfn 020 77 21376
Forskare Mirva Kokkinen, tfn 020 77 21371
Statistikchef Esa Katajamäki, tfn 020 77 21237
Tike, statistiktjänster
E-postadresserna har formen etunimi.sukunimi@mmmtike.fi
Information om spannmålens kvalitet
Direktör Mirja Kartio, tfn 020 77 25090
Forskare Sanna Lindell, tfn 020 77 25092
Livsmedelssäkerhetsverket Evira, enheten för växtanalytik
E-postadresserna har formen etunimi.sukunimi@evira.fi
Läs mer på: www.lantbruksstatistik.fi/sv/node/1738
|
|
