|
|
19.11.2010 / Landsbygdens Folk
Debatten har startat om en grönare jordbrukspolitik
På torsdagen öppnade EU:s agrarkommissionär Dacian Cioloş officiellt debatten om jordbrukspolitiken efter år 2013. Cioloş efterlyser en grönare jordbrukspolitik som vinner acceptans hos konsumenter och skattebetalare. Den som söker detaljer i Cioloş text blir besviken. Konkreta förslag och siffror saknas. Just nu är riktningen det viktigaste.
Cioloş framhåller att jordbrukspolitiken inte är en intern fråga för jordbruket. CAP berör också konsumenterna och skattebetalarna. Det innebär att stöd och marknadsordningar måste åtnjuta befolkningens acceptans för att fungera.
- EU behöver en grönare jordbrukspolitik. Jordbrukarna bör ersättas för offentliga miljötjänster. Kommissionen vill också reagera på kritiken mot att gårdsstöd betalas till företag. I framtiden borde betalningarna öronmärkas för aktiva jordbrukare, anser Cioloş.
Inom EU råder en stark dragkamp om gårdsstöden, då de östeuropeiska medlemsländerna känner sig förfördelade. Gårdsstöden måste alltså höjas i de nya EU-länderna, vilket medför nackdelar för jordbrukarna i Västeuropa. De nya EU-länderna kräver ett enhetligt gårdsstöd, medan Frankrike och Tyskland säger nej till en flatrate. Cioloş vill kompromissa genom att ställa samman ett rättvisare gårdsstöd av flera byggstenar.
Det första elementet är en grundpremie, avkopplad från produktionen, som fungerar som ett slags inkomststöd. Nästa komponent är ett obligatoriskt "grönt" bidrag som kopplas till uthålligt jordbruk och miljötjänster, som träda, extensiv växtföljd, betesmark, etc. Som tredje element föreslås ett samfinansierat bidrag för kompensation av jordbruk i mindre gynnade områden. Kompensationen skulle utbetalas som ett tillägg till grundpremien inom ramen för den första pelaren. Den fjärde byggstenen är ett frivilligt, produktionskopplat bidrag som är avsett för specifika sektorer och regioner, i stil med de nuvarande bidragen på basen av artikel 68 och övriga produktionskopplade stödåtgärder.
Cioloş vill också göra ett nytt försök att införa ett tak för stora gårdsstöd. Ingen agrarkommissionär har ännu lyckats driva igenom ett sådant förslag, men Cioloş föreslår en ny beräkningsmodell som bland annat gynnar arbetsintensiva djurgårdar.
Reglerna för tvärvillkoren har redan förenklats men processen borde gå vidare. En förutsättning är att tvärvillkoren inte urvattnas på kuppen. De nuvarande marknadsinstrumenten kunde förenklas och göras smidigare. Det kan också bli aktuellt att introducera nya instrument för att utveckla livsmedelskedjans funktioner.
Mjölkkvoterna försvinner år 2015 och reformen mjukas upp genom nya åtgärder som är ägnade att stabilisera marknaden. I detta sammanhang konstaterar kommissionen att den nuvarande sockerregimen tar slut år 2014/2015. Då borde sockerkvoterna tas till prövning om detta kan bidra till sektorns konkurrenskraft, skriver kommissionen.
I sitt meddelande om den framtida jordbrukspolitiken vill kommissionen hålla fast vid den nuvarande uppdelningen mellan den första och den andra pelaren, d.v.s. landsbygdsstöden. De två pelarna skulle komplettera varandra utan överlappningar. Stöden för landsbygdens utveckling borde enligt Cioloş basera sig på principer som slogs fast i jordbrukspolitikens hälsocheck.
De befintliga instrumenten för riskhantering borde förstärkas. Jordbrukspolitikens andra pelare kunde enligt EU-kommissionens åsikt kompletteras med ett instrument för inkomststabilisering. Instrumentet bör fylla kraven på WTO:s gröna box, d.v.s. stöd som inte förvränger konkurrensen.
EU-kommissionen har tagit fram tre optioner som underlag för utvecklingen av jordbrukspolitiken i olika riktningar. Alla tre optioner är baserade på en uppdelning i två pelare.
EU-kommissionens första option är en förbättrad version av dagens CAP. Kommissionen siktar på en omfördelning av gårdsstöden mellan medlemsländerna, men stödsystemets beståndsdelar förblir oförändrade. Enligt förslaget borde kommissionen utrustas med starkare instrument för riskhantering, medan nuvarande marknadsinstrument kunde finjusteras och förenklas där detta förefaller rimligt.
Den andra optionen innebär att vissa reformer skulle genomföras, närmast i syfte att uppnå en uthålligare jordbrukspolitik som syftar på en större acceptans för jordbrukspolitiken bland befolkningen. Kommissionen anser att denna andra option vore bäst ägnad att möta de framtida ekonomiska, miljöpolitiska och sociala utmaningarna. Insatsen av budgetmedel blir effektivare då anslag kan styras exakt till de områden där de behövs som mest.
EU-kommissionens tredje option innebär att de nuvarande gårdsstöden avvecklas. Däremot skulle bidrag i begränsad utsträckning betalas för offentliga miljötjänster. Specifika bidrag för naturliga begränsningar skulle också bibehållas. För övrigt skulle jordbruket avregleras, eventuellt med undantag för störningsklausuler som kunde aktiveras under svåra kriser. Landsbygdsprogrammen skulle i huvudsak fokuseras på klimat och miljö.
Kommissionen väntar sig nu en livlig debatt om den framtida jordbrukspolitiken. Ett konkret lagförslag ska presenteras i medlet av nästa år. Före slutet av år 2012 borde EU-länderna vara mogna för en politisk överenskommelse om nästa CAP.
|
|
