|
|
15.10.2010 / Landsbygdens Folk
EU-kommissionen föreslår gårdsstöd med flera element
I ett utkast till utvecklingen av CAP fram till år 2020, har EU-kommissionen utarbetat tre optioner - en förfinad version av dagens CAP, ett gårdsstöd med flera gröna element samt en option med optimal avreglering.
"Greening" benämner agrarkommissionär Dacian Cioloş sina nya målsättningar för den europeiska jordbrukspolitiken efter år 2013. Hans förslag skulle egentligen presenteras först i slutet av november, men texten har på gängse EU-manér redan läckt ut till stora delar. Den 14 sidor långa texten är tämligen vag och innehåller diverse inkonsekvenser. Utkastet saknar bland annat en analys om hur EU-budgeten i framtiden väntas påverka jordbrukspolitiken.
EU-kommissionen vill basera det framtida CAP-stödet på två pelare som är grönare och jämnare fördelade än tidigare. Kärnpunkter är mer klimatskydd, miljö, konkurrenskraft och innovation. I enlighet med flera tidigare förslag efterlyser kommissionen förenklingar, en rättvis prisfördelning mellan aktörerna inom livsmedelskedjan, mer insyn, omstrukturering och konsolidering av sektorn samt en fungerande marknad för varuderivater. Jordbrukare i mindre gynnade områden ska dessutom få en rätt till särskilda tilläggspremier.
EU-kommissionens första option är en förbättrad version av dagens CAP. Kommissionen siktar på en omfördelning av gårdsstöden mellan medlemsländerna, men stödsystemets beståndsdelar förblir oförändrade. Enligt förslaget borde kommissionen utrustas med starkare instrument för riskhantering, medan nuvarande marknadsinstrument kunde finjusteras och förenklas där detta förefaller rimligt.
Programmen för landsbygdens utveckling borde utvecklas vidare enligt principerna för hälsochecken, så att de lever upp till nya utmaningar som klimatförändring, biodiversitet, förnyelsebar energi och innovation.
Kommissionen medger att denna option skulle ge CAP en viss kontinuitet. Å andra sidan skulle EU missa chansen till en ordentlig reform av sin jordbrukspolitik. En reform borde vara effektiv då den en gång genomförs, anser kommissionen.
Den andra optionen strävar till större likställdhet mellan medlemsländerna vid fördelningen av gårdsstödet. EU-kommissionen har dessutom byggt in väsentliga förändringar i själva systemet.
De direkta gårdsstöden ska ställas samman av flera byggstenar. Det första elementet är en grundpremie, avkopplad från produktionen, som fungerar som ett slags inkomststöd. Nästa komponent är ett obligatoriskt "grönt" bidrag som kopplas till uthålligt jordbruk och miljötjänster, som träda, extensiv växtföljd, betesmark etc. Miljöstödets storlek skulle rätta sig efter kostnaderna för det utförda arbetet.
Med denna nyordning vill kommissionen slå två flugor i en smäll - en inkomstgaranti och en bättre legitimering av premierna i allmänhetens ögon genom kopplingen till miljön.
Som tredje element föreslår kommissionen ett samfinansierat bidrag för kompensation av jordbruk i mindre gynnade områden. Kompensationen skulle utbetalas som ett tillägg till grundpremien inom ramen för den första pelaren. Den fjärde byggstenen är ett frivilligt, produktionskopplat bidrag som är avsett för specifika sektorer och regioner, i stil med de nuvarande bidragen på basen av artikel 68 och övriga produktionskopplade stödåtgärder.
Existerade marknadsinstrument bör förbättras och förenklas där detta är möjligt och lämpligt, påpekar kommissionen. De nuvarande instrumentet för landsbygdens utveckling ska förbättras och utvidgas så, att de tjänar EU:s målsättningar. Bidragen är koncentrerade på miljö, omstrukturering och innovation, och de ska förstärka regionala och lokala initiativ.
De befintliga instrumenten för riskhantering borde förstärkas. Jordbrukspolitikens andra pelare kunde enligt EU-kommissionens åsikt kompletteras med ett instrument för inkomststabilisering. Instrumentet bör fylla kraven på WTO:s gröna box, d.v.s. stöd som inte förvränger konkurrensen.
Kommissionen anser att denna andra option vore bäst ägnad att möta de framtida ekonomiska, miljöpolitiska och sociala utmaningarna. Insatsen av budgetmedel blir effektivare då anslag kan styras exakt till de områden där de behövs som mest.
EU-kommissionens tredje option innebär att de nuvarande gårdsstöden avvecklas. Däremot skulle bidrag i begränsad utsträckning betalas för offentliga miljötjänster. Specifika bidrag för naturliga begränsningar skulle också bibehållas. De nuvarande marknadsinstrumentet skulle avskaffas, eventuellt med undantag för störningsklausuler som kunde aktiveras om massiva kriser hotar att uppstå. Landsbygdsprogrammen skulle i huvudsak fokuseras på klimat och miljö.
Kommissionen påpekar att denna option skulle innebära en radikal reform för Europas jordbrukare, som i stort sett måste klara sig utan tidigare stöd och marknadsåtgärder. Jordbrukspolitiken skulle i sin helhet fokuseras på att tackla miljö- och klimatproblemen.
Kommissionens utkast läckte ut i offentligheten i slutet av förra veckan. Texten ska nu på remiss till generaldirektoraten i Bryssel. Agrarkommissionär Dacian Cioloş ska presentera en slutgiltig version den 17 november, sannolikt med ändringar.
|
|
