|
|
15.10.2010 / Landsbygdens Folk
Jämnare gårdsstöd men ingen flatrate
Som väntat strävar EU-kommissionen till en starkare utjämning av gårdsstöden per hektar mellan medlemsländerna i väst och öst. En flatrate blir det emellertid inte, vilket särskilt Tyskland och Frankrike med eftertryck har motsatt sig.
I förslagstexten konstaterar beredarna att de ekonomiska och naturliga förutsättningarna varierar för mycket mellan länderna för att motivera att nivån helt ska kunna likställas. I stället dryftar man ett system som utgår från genomsnittet för gårdsstödet i alla EU-länder. Detta skulle resultera i en större jämnvikt i fördelningen av gårdsstödet mellan länderna, resonerar kommissionen.
Agrarkommissionär Dacian Cioloş understryker att skillnaderna måste jämnas ut så småningom. I dag kan en jordbrukare i väst kassera upp till fem gånger större gårdsstöd per hektar, jämfört med yrkesbröderna i Östeuropa. I Tyskland och Frankrike lyfter jordbrukarna 300 euro per hektar och i Grekland hela 500 euro. I de nya EU-länderna gäller 100 euro. Ett sådant tillstånd är inte hållbart i längden, menar Cioloş.
Kommissionen vill också införa ett tak för gårdsstöden till stora enheter. Det har Cioloş företrädare Mariann Fischer Boel och Franz Fischler tidigare försökt sig på, utan resultat. Enligt uppgift vill Cioloş närma sig frågan från en annan vinkel - meningen är att stödtaken framför allt ska gälla koncerner, företag och till och med privatpersoner som inte har jordbruket som huvudinkomstkälla.
Dessutom ska antalet sysselsatta personer beaktas i beräkningen. Arbetsintensiva mjölkgårdar med stor personal har lättare att få stöd, medan stora spannmålsgårdar kan få blöda.
Reglerna för tvärvillkoren ska ytterligare förenklas men inte urvattnas, påpekar kommissionen. Det borde också bli möjligt att tillämpa interventionen, klausulerna för marknadsstörningar och den privata lagerhållningen på nya produkter, som exempelvis fjäderfä.
|
|
