|
|
1.10.2010 / Landsbygdens Folk
Dyrare spannmål men odlaren blir fattigare
Högre priser på spannmål lättar inte upp lantbrukarens ekonomiska läge. Därtill sjunker lönsamhetskoefficienten för produktionen, konstaterar Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT. I en uppdaterad prognos beräknar MTT att lönsamheten inom jordbruks- och trädgårdsproduktion blir sämre. Lönsamhetskoefficienten sjunker från 0,40 till 0,37. Företagsinkomsten minskar med 7 procent jämfört med fjolåret till 17.100 euro per företag.
- Fastän priset på odlingsväxter märkbart har gått upp den här hösten innebär sämre skördar att försäljningsinkomsten på gårdarna minskar. På husdjursgårdar medför förhöjda priser på foder att kostnaderna ökar och i synnerhet mjölkpriset är lägre än ifjol. Men lantbrukets kostnadsbörda lättas dock upp av att priset på gödsel och växtskyddsmedel blivit billigare än så länge och att räntorna är lägre, konstaterar forskare Jukka Tauriainen på MTT.
Den totala avkastningen inom jordbruks- och trädgårdsproduktionen förutspås förbli på samma nivå som i fjol, det vill säga 123.900 euro, fastän man förutspår att odlingsarealen i medeltal ökar med 2 procent till 54 hektar. Stödens andel av den totala avkastningen är fortsättningsvis 38 procent.
Utgifterna för produktionen stiger till 152.800 euro, det vill säga med en procent jämfört med året innan. Kostnaderna för gödsel och växtskyddsmedel är klar lägre än i fjol liksom räntorna. Däremot stiger kostnaderna för foder och energi.
När man från den totala avkastningen drar av övriga produktionskostnader förutom de löne- och ränteutgifter som företagsfamiljens eget arbete och kapital ger upphov till innebär det en sänkning med 7 procent på företagets avkastning jämfört med året innan, alltså till 17.100 euro i året. Av lantbruksföretagen får 25 procent ingen företagsinkomst överhuvudtaget.
Lönsamhetskoefficienten för jord- och trädgårdsproduktion visar hur företagsinkomsten täcker företagsfamiljen lönekrav på det egna arbetet och räntekravet på det egna kapitalet.
Lönsamhetskoefficienten väntas sjunka till 0,37 procent, vilket innebär att företagsinkomsten täcker 37 procent av de förväntade målsättningarna på löner och räntor. Det här betyder att företagaren får en ersättning om 5,10 euro per arbetstimme och en ränta om 1,9 procent på det egna kapitalet. Fastän lönsamhetskoefficienten för mjölkgårdar sjunker till 0,51 är den produktionsinriktningen trots allt den mest lönsamma.
För spannmålsgårdar förutspår man att lönsamhetskoefficienten stiger till 0,12. Endast på 11 procent av gårdarna är produktionen vinstbringande. Det betyder att man på dessa gårdar når upp till den förväntade ersättningen om 13,80 euro per arbetstimme och en räntenivå om 5 procent för det egna kapitalet.
Om man från företagsinkomsten drar av kostnaden för arbetsinsatsen på 13,80 euro per timme blir avkastningsprocenten på det totala kapitalet negativ, -3,5 procent. Om man igen drar av kostnaden för det egna kapitalet med 5 procent blir timförtjänsten för företagsfamiljens 2.364 arbetstimmar 1,50 euro i timmen. I medeltal arbetar man i ett lantbruksföretag 6,5 timmar per dag när de är beräknade enligt jobb på årets alla dagar.
|
|
