|
|
24.9.2010 / Landsbygdens Folk
Inga nya lindringar för växthussektorn i energiskatteförslag
En temporär sänkning av den planerade torvskatten och av skatten på naturgas som varar till 2015 är egentligen de enda väsentliga ekonomiska ändringarna i den proposition om nya energiskatter, som regeringen förra veckan beslöt avge till riksdagen. Detta alltså jämfört med det utkast som finansministeriets arbetsgrupp gav offentlighet i juli. Sänkningen av torvskatten enades regeringen om redan i samband med budgetrian.
Vad gäller jordbruket och särskilt situationen för växthusodlingen har regeringen antagit en kläm i anslutning till propositionen där det heter att regeringen ska följa med hur förslaget påverkar situationen för jordbrukare och trädgårdsproducenter som använder el i produktionen.
De förslag om återbäringar som fanns med redan i arbetsgruppens förslag från i somras finns som sådana i regeringens proposition. Det finns alltså inte förslag om ytterligare lindringar riktade till växthusodlarna för kraftigt förhöjda elacciser i propositionen.
Propositionens förslag om återbäringar torde kunna gå igenom hos EU-kommissionen enligt gruppundantagsförordningen, medan ytterligare lindringar för växthusodlarna måste notifieras. Det gäller i alla fall de alternativ som hittills har diskuterats i offentligheten, till exempel en gräns för självrisken vid accisåterbäringar på 5.000 euro årligen.
Det är i synnerhet de energiintensiva växthusodlingarna som drabbas av de höjda energiskatterna. I ett exempel från den ekonomiska forskningen vid PTT drabbas ett växthus på 15.000 kvadratmeter med en elkonsumtion på 800 kilowattimmar per kvadratmeter i året av tilläggskostnader i skatter på över 50.000 euro årligen. Därtill kommer alltså de planerade skatterna på bränntorv och naturgas, också fastän hela höjningen av dem inte verkställs på en gång.
Enligt beräkningar som ÖSP gjorde i somras och som SLC hänvisat till i sitt utlåtande om propositionen skulle en intensivodling på 15.000 kvadratmeter med en elförbrukning på 18 miljoner kilowattimmar per år och en förbrukning av bittorv på cirka 7.800 kubikmeter (1,3 kubikmeter torv motsvarar ungefär 1 megawattimme) drabbas av en merkostnad på sammanlagt cirka 103.000 euro årligen. Här skulle elskatten stå för nästan 80.000 euro och torvskatten för 23.400 euro.
Det räkneexemplet utgick från en torvskatt på 3,90 euro per megawatttimme. Nästa år blir skatten 1,90 euro per megawatttimme och då skulle merkostnaden bli 11.400 euro i stället för 23.400. Sammanlagt blir det dock fortfarande en merkostnad för växthusföretaget på 91.400 euro.
Enligt beräkningar som PTT har gjort medför propositionen att växthusbranschens skattekostnader stiger med sammanlagt cirka 3 miljoner euro årligen. ÖSP har räknat ut att förbundets medlemskår skulle stå för 1,34 miljoner av det beloppet. Per intensivodlare inom ÖSP skulle det bli en bit över 30.000 euro årligen i medeltal.
Beaktar man att arbetsgivarens FPA-avgift slopas - vilket regeringen ser som orsaken till att energiskatterna höjs - så blir det enligt PTT:s uppgifter en lättnad för hela trädgårdsnäringen på sammanlagt en halv miljon euro. Man kan räkna med att slopandet av FPA-avgiften per anställd arbetstagare inom branschen rör sig kring 170 euro per år i genomsnitt.
|
|
