|
|
24.9.2010 / Landsbygdens Folk
Villkoren för ändring av permanent betesmark skärps
Åtminstone måste producenterna få information i god tid ifall Finland tvingas ta i bruk förfarandet med förhandsgodkännande och återställande av permanent betesmark. Det framhåller SLC i ett utkast till ändringar i lagen om verkställighet av gårdsstödet.
När det gäller de nya reglerna om betesmark har Finland uppgett för EU-kommissionen att arealen med permanent betesmark under 2003 bestått av 20.000 hektar. Avsikten i den gemensamma jordbrukspolitiken är att den arealen inte får sjunka. En orsak är att man anser betesmarkerna ha en positiv miljöeffekt på hela unionens område.
Enligt EU-kommissionens förordning måste medlemsstaterna stadga nationellt eller regionalt om att jordbrukarna inte får ändra användningen av de permanenta betesmarkerna utan förhandslov, ifall dessas andel sjunker jämfört med arealen 2003.
Det heter fortfarande att medlemsländerna dessutom måste bestämma om återställande av betesareal ifall arealen minskar med tio procent eller mer.
På de här grunderna föreslår nu jord- och skogsbruksministeriet i sitt utkast ett tillägg om förhandslov och återställande. Enligt det här förslaget tas förfarandet med förhandslov i bruk om betesarealen minskar med mellan fem och tio procent jämfört med läget 2003. Det betyder i praktiken att den jordbrukare som söker om direkta stöd inte får ändra permanenta betesmarker utan lov.
När det gäller reglerna om återställande så ska en jordbrukare, som under de två föregående stödåren innehaft en areal som anmälts som permanent betesmark i stödansökan och som ändrat den till något annat, återställa arealen till betesmark. Det skulle bli landsbygdsverkets uppgift att jämföra betesarealen med den areal vi hade 2003.
Enligt utkastet ska EU:s utsädesstöd till timotejodling från och med 2012 bli en tilläggsdel till EU:s gårdsstöd. Detta kommer från och med 2012 att grunda sig på medeltalet av det stöd som beviljats under stödåren 2007-2009.
I anslutning till hälsogranskningen kom EU-kommissionen ut med ett förslag om att utsädesstödet till timotejfrö skulle baseras på en gårdsvis referensmängd som skulle fördelas på producentens stödrätter. Tilläggsdelen höjer således stödrättens värde, men den kommer att minska stegvis. I början det vill säga 2012, skulle tilläggsdelens värde vara 100 procent.
Referensperioden skulle alltså vara 2007-2009, men ifall producenten har börjat odla timotej först 2008 skulle referensperioden bli 2008-2009. Tilläggsdelen skulle fogas till de stödrätter, som producenten besitter 1 januari 2012. Under perioden 2012-2015 skulle stödrätten vara på samma nivå för att sjunka till hälften 2016 och upphöra 2017.
Meningen är enligt utkastet att statsrådet i en förordning kan bestämma närmare om detaljerna, det skulle också gälla stödnivåerna under olika perioder.
Till lagen föreslår beredningen även ett tillägg om att avbryta stödutbetalningar och om återkrav vid fall av djurskyddsbrott och förbud mot djurhållning. Enligt det skulle stödet inte utbetalas ifall en jordbrukare eller dennes familjemedlem, som deltar i verksamheten gjort sig skyldig till djurskyddsbrott eller är i förbud mot att hålla djur. Man går miste om stödet det stödår som veterinären har upptäckt det brott som lett till domstolsbeslutet.
Om jordbrukaren eller en familjemedlem som deltar i verksamheten döms till förbud mot att hålla djur går gården miste om stödet under den tid förbudet varar. Inte heller under tiden från gärningsåret och fram tills domen har vunnit laga kraft kan man få stöd för djurhållningen.
|
|
