|
|
10.9.2010 / Landsbygdens Folk
EU planerar särregler för höga jordbruksstöd
EU-kommissionen vill starta en debatt om övre inkomsttak för mottagare av jordbruksstöd. Detta skulle i synnerhet gälla välbärgade mottagare, exempelvis företagsledare som bedriver jordbruk som hobby, vid sidan av sin huvudsysselsättning.
- Man kan fråga sig om skattebetalarna ska förpliktas att stöda en sådan gård. Denna typ av offensiva frågor kommer vi att få ställa oss, säger österrikaren Georg Häusler, kabinettschef för agrarkommissionär Dacian Cioloş.
Enligt Häusler snickrar kommissionen redan intensivt på det meddelande som i november ska läggas fram om EU:s kommande jordbrukspolitik.
EU-kommissionen har i flera omgångar försökt sätta ett tak på jordbruksstöden, men förslagen har varje gång blockerats av enskilda medlemsländer. Senaste skedde detta i samband med den så kallade hälsochecken, jordbrukspolitikens mellanöversyn.
Häusler påminner om att medlemsländerna de facto redan har en möjlighet att kräva jordbruk som huvudsyssla som en förutsättning för stödrätten. Men hittills har inget medlemsland tagit fasta på denna möjlighet.
Häusler betonar att EU-kommissionen inte är ute efter att ta bort stöden av så kallade månskensjordbrukare. Men extremt höga jordbruksstöd som överstiger 300.000 euro är inte bra för jordbrukets anseende.
EU-kommissionen diskuterar för närvarande alternativa lösningar och prövar olika modeller. Inkomstgränser är ett alternativ. En annan möjlighet är att stödrätten endast skulle gälla personer med jordbruk som huvudsyssla.
I anslutning till den kommande agrarreformen kan det bli aktuellt att ändra kriterierna i en riktning som kräver att stödmottagare i högre grad än hittills är sysselsatta inom jordbruket. Stöd borde alltid vara kopplade till prestationer inom jordbruk eller miljö- och klimatskyddet, menar Häusler.
Cioloş kabinettssekreterare anser att diskussionen bör skilja direkta jordbruksstöd från EU:s marknadsåtgärder, som gör det möjligt att marknadsföra europeiska jordbruksprodukter till världsmarknadspris. Häusler konstaterar att exportbidragens andel av jordbrukets utgifter har sjunkit kännbart under de senaste årtiondena.
Marknadsåtgärderna är kännetecknande för den gamla jordbrukspolitiken. Ännu under 1970-talet utgjorde de 80 procent av hela jordbruksbudgeten. I dag har andelen minskat till mindre än fem procent.
Denna tendens gäller också för den kommande reformen. Avsikten är att hålla kostnaderna för marknadsåtgärder på en möjligast låg nivå i framtiden, understryker Häusler. För tiden efter år 2013 vill EU-kommissionen lägga mer tyngd på landsbygdens utveckling. Prestationer som gynnar miljön, klimatet, biodiversiteten och djurskyddet bör stödas starkare än hittills. Jordbrukspolitiken kan prestera mycket inom dessa områden och dessa prestationer måste vara mätbara, anser Häusler.
De närmaste åren ska jordbrukets andel av EU:s budget sjunka till 33 procent. Också inom jordbruket måste man vänja sig vid lägre anslag. Men någon radikal jordbruksreform är inte att vänta, om man får tro Georg Häusler.
- Vi vill inte ha någon revolution inom jordbruket. Vi siktar på kortare, evolutionära steg, säger den österrikiske kabinettschefen i Bryssel.
|
|
