Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 torsdag 21.11.2024
 Grattis Hilma
10.9.2010 / Landsbygdens Folk
Gips kan minska fosforavrinningen
Gödseltillverkaren Yara har tillsammans med MTT och Finlands miljöcentral prövat användningen av gips för att minska avrinningen av fosfor från åkermark och säger att resultaten är lovande.
I början av 2006 startade projektet i laboratorieskala. I början av 2008 spred man gips på cirka 100 hektar tillhörande flera olika gårdar i Nurmijärvi. Nu sprids gips på utvalda åkerskiften tillhörande fem gårdar i Pöytis, Lundo och Nagu. Det bekostas av Yara för att uppfylla företagets utfästelser för Östersjöns bästa som gavs vid den internationella Östersjökonferensen i vintras i Helsingfors.
En annan sak som uppmuntrar är att Yara årligen får ett överskott av gips på cirka en miljon ton vid apatitfabriken i Siilinjärvi.
I Nurmijärvi visade det sig att avrinningen av fosfor från de behandlade åkrarna minskat med ungefär hälften och minskningen har hållit i sig över två vintrar. Yaras forskare anser det sannolikt att man för att upprätthålla effekten skall sprida gips vart tredje år, möjligen vart fjärde.
- Gips både förbättrar markens struktur och binder den lösliga fosforn, säger forskningsprojektets ledare Liisa Pietola på Yara.
Det finns olika sätt att fånga upp fosfor och annan näring från åkrarna med skyddszoner eller fosforfällor i dikena. Fördelen med gipset är att det håller fosforn kvar i åkermarken där den kan göra nytta. Därmed minskar det också behovet av fosforgödsling, åtminstone så länge det finns överlopps fosfor i marken.
En olöst fråga är hur gipsbehandlingen skall finansieras. Enligt Pietola är marknadspriset på gips cirka 18 euro per ton. Men landets största lager finns i Siilinjärvi.
Inklusive transport och spridning blir priset för ett ton i södra Finland grovt räknat 45 euro. Fyra ton per hektar och en behandling vart tredje år ger en årlig hektarkostnad på 60 euro, med vida variationer.
- Det är ungefär vad som brukar kunna betalas för en miljöåtgärd, säger Pietola. Yara kommer därför med stöd av resultaten hittills att anhålla från jord- och skogsbruksministeriet att gipsspridning skall berättiga till specialmiljöstöd. Ansökan görs ännu inom september.
För Yara är det välkommet att hitta användning för gipset som hittills samlats på hög. Lagret räcker till och blir över också om alla åkrar skulle gipsbehandlas.
Liisa Pietola säger att det också ur odlingens synvinkel finns fördelar.
- Det här kan man göra med kalkspridare, så det finns redan både maskiner och entreprenörer. Det begränsar inte odlingen i övrigt, man kan bearbeta marken hur man vill.
Gipsspridning utesluter inte andra vattenskyddsåtgärder. Yaras och Östersjögruppens representanter säger att den är en enkel och konkret åtgärd som kan göras på gården. Och förändringen sker på gräsrotsnivå.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab