|
|
30.7.2010 / Landsbygdens Folk
Valfrihet om grön genteknik kan hota inre marknaden
Snart får de enskilda EU-länderna välja om de vill tillåta eller förbjuda odlingen av genmodifierade grödor inom sina territorier. EU-kommissionens förslag möts med glädje av de gmoskeptiska länderna, medan kritikerna varnar för snedvriden konkurrens på den inre marknaden.
EU-länderna har länge blockerat varandra då tillstånd för nya gengrödor ska godkännas i rådet. Varje omröstning har resulterat i ett dödläge, där ingendera parten har haft den nödvändiga kvalificerade majoriteten.
Det har också varit si och så med disciplinen mellan EU-länderna. Trots att sorterna till slut har godkänts av kommissionen, har flera enskilda medlemsländer förbjudit odling av dem på sina områden med hänvisning till en skyddsklausul.
Klausulen ger enskilda medlemsländer rätt att provisoriskt inskränka eller förbjuda användning och försäljning av produkter. Förutsättningen är att ifrågavarande medlemsland har välgrundade skäl att anse att en produkt medför risker för människors hälsa eller för miljön.
Om kommissionens förslag går igenom, blir detta onödigt. Varje enskilt EU-land får välja mellan odling eller förbud utan att lägga fram den vetenskapliga argumentation som hittills har varit nödvändig.
Enligt den nya strategin får medlemsländerna också etablera gmofria områden. Länderna ska även ges bättre vägledning för strategier kring samexistens mellan gengrödor, konventionell odling och ekologiskt jordbruk.
Tillstånd för nya sorter och beslut om import ska som tidigare ske centralt i Bryssel. Men kommissionens förhoppning är att tillståndsprocessen ska underlättas.
Den europeiska bioteknikindustrin välkomnar kommissionens initiativ, men förblir avvaktande. Den tyska bioteknikkoncernen BASF – med Amflorapotatisen – hoppas att blockadpolitiken inom det innovativa gmoområdet kan hävas, vilket vore bra för EU:s konkurrenskraft.
Det europeiska jordbrukets takorganisationer Copa och Cogeca ser en fara för den gemensamma jordbrukspolitiken och förutsättningarna för konkurrens mellan medlemsländerna.
Organisationernas generalsekreterare Pekka Pesonen påpekar att strategin ger medlemsländerna möjlighet att förbjuda odlingen av gentekniskt förändrade grödor på andra grunder än livsmedelssäkerhet eller miljöhänsyn.
Enligt Pesonen skapar den nya lagstiftningen ett oroväckande prejudikat, då marknadsföringen av godkända produkter förbjuds på bestämda områden. Divergerande bestämmelser om gränsvärden och märkning kan snedvrida konkurrensen mellan EU:s jordbrukare.
Frankrike har redan kritiserat kommissionens linje. Enligt jordbruksminister Bruno Le Maire får EU inte delegera frågan till medlemsländerna. Genom att avstå från kompetens, tar Bryssel steget mot en nationalisering av jordbrukspolitiken och varje sådant steg är av ondo.
En ovanligt häftig kritik mot förslaget levererar Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Argumenten från Bryssel är enligt hennes åsikt fullkomligt oförståeliga, eftersom den flexibla gmostrategin kan tolkas som början till slutet för den inre marknaden.
Spanien har också gått ut med häftig kritik. Spanien är det EU-land där odlingen av gengrödor är mest utbredd.
Finlands jordbruksminister Sirkka-Lisa Anttila välkomnar EU:s nya linje. Enligt Anttila är det positivt att EU-kommissionen förlägger beslutsfattandet i denna fråga närmare konsumenterna. Anttila efterlyser nu en bred debatt om den gröna gentekniken där producenter, konsumenter och forskningen kommer till tals.
|
|
