|
|
21.5.2010 / Landsbygdens Folk
Nya GMO-strategier skissas upp i Bryssel
Snart ska EU:s enskilda medlemsländer få större rätt att bestämma över odlingen av gentekniskt förändrade grödor inom sina områden. Kommissionen har nyligen färdigställt ett första strategiförslag till en förnyad genteknikpolitik. Genom att ändra på de gemensamma genteknikföreskrifterna vill EU-kommissionen framför allt underlätta beslutsfattandet på området.
Enligt det nya strategiförslaget ska det bli lättare för länder som förordar grön genteknik att bevilja tillstånd för odling. På motsvarande sätt ska länder som avvisar genteknik få friheter att förbjuda odling på sina områden.
Om möjligt ska överföringen av kompetens till medlemsländerna förverkligas inom ramen för den nuvarande lagstiftningen. Anledningen är att lagändringar numera kräver en majoritet i EU-parlamentet och långvariga berednings- och förhandlingsprocesser. Kommissionen fruktar att reformen i så fall kan drunkna i byråkrati. Genom att använda bestående lagar, kan reformen genomföras smidigare och raskare. Hur detta ska ske i praktiken, förtäljer strategiförslaget inte.
Kommissionens strategiförslag dryftar också praktiska möjligheter för länder att motivera rent politiska förbud mot gengrödor som redan har godkänts av EU, och som därigenom måste klassificeras som säkra.
Ett negativt inställt medlemsland kunde till exempel kräva en fem eller tio kilometer bred säkerhetszon mellan åkrar med gengrödor och konventionella odlingar. En sådan bestämmelse skulle i praktiken göra det omöjligt att odla gengrödor.
En annan möjlighet vore strikta socio-ekonomiska kriterier som motivering för ett odlingsförbud. Som exempel nämner kommissionen negativa konsekvenser för ett småskaligt jordbruk eller en utpräglad risk för att odling av gengrödor ska fördärva en regions rykte.
Avgörande för kommissionen är att den nya politiken måste vara förenlig med WTO:s regelverk. Nationella förbud mot gengrödor får inte heller generera några nya handelskonflikter. De bör godtas av USA.
Det nya EU-fördraget ger därtill möjlighet att raska på politiska avgöranden i frågor som berör gengrödor. Enligt planerna ska en majoritet av medlemsländerna omedelbart kunna godkänna eller förkasta kommissionens förslag.
Om en sådan majoritet inte kan mobiliseras, har kommissionen rätt att fatta ett beslut medelbart. Detta skulle avsevärt skynda på den nuvarande beslutsprocessen, där ärendena bollas mellan det ständiga utskottet och ministerrådet.
Förslaget utgår från att den allmänna tillståndsgivningen för gengrödor också i fortsättningen sköts av kommissionen, som ska fatta sitt beslut på basen av vetenskapliga utlåtanden. Import och handel med gentekniskt förändrade produkter ska också regleras centralt i Bryssel.
Ett första lagförslag kommer sannolikt att lanseras redan i juni.
|
|
