|
|
14.5.2010 / Landsbygdens Folk
Jordbruksbudgeten håller trots räddningspaket för euron
EU:s gigantiska räddningspaket för euron påverkar inte jordbrukets finansiering. Jordbrukets budget förblir orörd, lovade EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn i samband med presentationen av EU-beslutet att grunda en stabiliseringsfond för att hålla greklandskrisen i schack.
EU och den internationella valutafonden IMF har gemensamt bildat en stabiliseringsfond för 750 miljarder euro, varav EU står för 500 miljarder och IMF för 250 miljarder euro. Sammanlagt kan EU och IMF därmed ställa 750 miljarder euro till förfogande för att stöda de skuldsatta euroländerna.
Fonden ska skydda den gemensamma valutan mot angrepp från spekulanter och skydda finansmarknaderna. Förhoppningen är att euron ska stärkas på nytt.
Den spanska finansministern och rådsordföranden Elena Salgado uppgav att EU anslår 60 miljarder euro ur budgetmedel, medan medlemsländerna backar upp paketet med en fond på 440 miljarder euro.
Garantin från medlemsländerna ska inte uppfattas som ett bidrag till de drabbade länderna. Finland ska medverka med cirka åtta miljarder euro, men paketet handlar inte om att dela ut pengar. De skuldsatta länderna måste själva sanera sin ekonomi med hårda bandage.
Av denna orsak ville EU ha IMF med i båten. IMF ska med argusögon hålla pli på Grekland, Portugal och andra länder i motsvarande läge, och vid behov ingripa med sanktioner av betydligt grövre kaliber än EU kan uppbringa.
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso prisade fonden som ett konsolideringspaket för att förhindra spekulanternas angrepp på euron. Om EU:s åtgärder förmår vända eurons värde uppåt, måste spekulanterna reagera och dra sig ur spelet.
Enligt Barroso är krisen en lektion för alla. En valutaunion förutsätter att EU också kan fungera som en ekonomisk union, menade Barroso.
En förutsättning för att programmet ska fungera, är att de skuldsatta länderna på allvar tar itu med saneringen av sina ekonomiska problem. Om den nödvändiga disciplinen inte kan uppbringas, är eurozonens framtid som valutaunion i fara.
Detta kunde leda till att en kärna av EU-länder med hårdvaluta ser sig tvungna att lämna eurozonen för att grunda en mindre union med en stark, gemensam valuta.
EU:s räddningspaket har emellertid minskat den akuta risken för en sådan utveckling, förutsatt att Grekland, Portugal och Spanien uppfyller sina löften att ytterligare stärka sina ansträngningar för att sanera sina ekonomier.
|
|
