|
|
23.4.2010 / Landsbygdens Folk
Minister Anttila: Hur fördela direktstöden?
För Finland är det också i framtiden viktigt att direktstöden, LFA-stödet och miljöstödet för jordbruket som alla ingår i EU:s gemensamma jordbrukspolitik utgör basen för jordbrukets stödformer, slog jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila (C) fast vid SLC:s fullmäktigemöte.
- De nationella stöden kompletterar urvalet av instrument som EU:s jordbrukspolitik förfogar över. För att produktionen ska fortgå behöver vi här i Finland med våra ogynnsamma naturförhållanden förutom frikopplat gårdsstöd också stödformer som är kopplade till produktionen, påpekade ministern.
Anttila framhöll att en av CAP-utmaningarna också består i hur direktstödet fördelas mellan stater, regioner och gårdar. EU:s nya medlemsländer kräver att gårdsstödet ska vara jämnstort överallt i EU.
- Finlands ståndpunkt är att skillnader mellan länderna som rör till exempel produktionskostnaderna bör beaktas.
Anttila påminde om att den nuvarande gemensamma jordbrukspolitiken, CAP reformeras 2013. En stark och effektiv gemensam jordbrukspolitik behövs också i fortsättningen.
En av Finlands huvudsakliga riktlinjer är att hållbar livsmedelsproduktion som baserar sig på familjejordbruk ska upprätthållas också i de minst gynnade områdena i EU. Finland arbetar dessutom för att CAP i fortsättningen ska upprätthålla landsbygdens livskraft och främja en balanserad regional utveckling. CAP bör också i framtiden upprätthålla en hög livsmedelssäkerhet.
- CAP är dock förknippat med många framtida utmaningar. Jordbruksutgifternas andel av EU-budgeten är utsatt för hård press och den utveckling i riktning mot en allt öppnare marknad som Världshandelsorganisationen WTO har åstadkommit skapar obalans på marknaden. För Finland är det bäst om budgetandelen förblir oförändrad och de instrument med vilka marknaden balanseras och riskerna hanteras förblir lämpliga, anser Anttila.
Ministern tog även upp frågan om EU-strategin och konstaterade att för närvarande bereds en EU-strategi för sysselsättning och tillväxt som också går under namnet EU 2020-strategin. I strategin dras det upp riktlinjer för EU:s åtgärder för att trygga sysselsättningen, den ekonomiska tillväxten och den sociala välfärden också i framtiden.
I strategin omnämns också den gemensamma jordbrukspolitiken som en tillväxtfaktor. Enligt strategin främjar en hållbar, produktiv och konkurrenskraftig jordbrukssektor i hög grad den nya strategin med beaktande av tillväxt- och sysselsättningsmöjligheterna på landsbygden.
- Jag tycker att jordbruket skulle ha kunnat behandlas mera ingående i strategin, eftersom jordbruket ju erbjuder lösningar på till exempel många utmaningar som klimatförändringen för med sig.
Sirkka-Liisa Anttila konstaterade att en arbetsgrupp, som EU-kommissionen tillsatt, grunnat på centrala problem inom livsmedelssektorn och även tagit fram konkreta rekommendationer. Ett stort problem som alla är medvetna om är att transparensen inom livsmedelskedjan är obefintlig och aktörerna inom kedjan har olika utgångspunkter inför förhandlingar. Kommissionen har lovat att vidta åtgärder som förbättrar funktionsdugligheten inom livsmedelskedjan och har lovat att ta fram avtalsmodeller mellan såväl producenter och industrin som mellan industrin och handeln.
- Samarbetet mellan producenterna bör absolut intensifieras i Finland. EU:s konkurrenslagstiftning håller på att utvecklas med det här som utgångspunkt. Det ligger i hela livsmedelskedjans intresse att mervärdet fördelas jämnare inom kedjan. En bättre fungerande livsmedelskedja hjälper producenterna också att förbättra lönsamheten.
Till sist riktade Sirkka-Liisa Anttila ett stort tack till SLC:s avgående verksamhetsledare Tage Ginström för årens viktiga samarbete och önskade honom en riktigt skön tid som pensionär.
- Du är känd för dina kloka synpunkter och din konstruktiva förhandlingsförmåga. Det har varit ett nöje att samarbeta med dig.
|
|
