|
|
9.4.2010 / Landsbygdens Folk
Villkoren för dagpenning ska förbättras
Regeringen går i sina förklaringar till budgetramarna för 2011-2014 ut med budet att en företagare framöver ska kunna få ersättning för utebliven sjukdagpenning under självrisktiden via såväl sin företagarpensionsförsäkring (FÖPL) som sin lantbruksföretagarpensionsförsäkring (LFöPL). Ersättningen finansieras via FÖPL-premien. Det handlar om en reform av sjukförsäkringslagen som är under beredning i social- och hälsovårdsministeriet. Ärendet har alltså inte ännu hunnit till statsrådet som utkast till proposition, men enligt uppgift är avsikten att reformen ska träda i kraft nästa år.
Som läget är i dag kan man som företagare få sjukdagpenning först tio vardagar efter att man blivit sjuk. Om man har en FÖPL-försäkring kan man emellertid få ersättning för självrisktiden den fjärde dagen efter att man blivit sjuk. Om man samtidigt är LFÖPL-försäkrad får man dock bara ersättning därifrån, också fastän man nog betalar premie till båda försäkringarna. Nu är tanken alltså den att man ska kunna få ersättning också enligt FÖPL.
Nämnas kan för övrigt att riksdagsledamoten Thomas Blomqvist (sfp) var första undertecknare av en lagmotion i samma ärende några veckor efter invalet i riksdagen 2007. Motionen har även undertecknats av partikamraterna Mats Nylund, Anna-Maja Henriksson och Mikaela Nylander. Den remitterades till social- och hälsovårdsutskottet där den ännu ligger.
Den ändring som bereds inom ministeriet skulle inte beröra reglerna kring olycksfallsförsäkring, men på ministeriet håller man på med en grundlig genomgång av lagstiftningen kring olycksfall och yrkessjukdomar. Det är dock en allmän bedömning att det arbetet inte ger resultat i form av utkast till propositioner före valet nästa år.
I budgetramarna överlag har regeringen närmast koncentrerat sig på nästa års statsbudget. Det blir en ny regering som tar ställning till ramarna efter 2011.
Regeringen räknar med att litet på 2.800 miljoner euro ska få gå åt inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde under nästa år. Det är cirka 30 miljoner mindre än i årets budget. En del av minskningen torde förklaras med att det behövs mindre medel för räntestöd, eftersom den allmänna räntenivån sjunkit.
Året efter, 2012, räknar man med en sänkning i ministeriets anslag till knappt 2.780 miljoner euro, och den nivån skulle någorlunda hållas 2013 och 2014.
I regeringens förklaringar heter det bland annat att minimiräntan på räntestödslån till gårdarna under perioden 2000-2007 sänks. När det gäller överföring av medel till gårdsbrukets utvecklingsfond nöjer sig regeringen med att konstatera att det är nästa riksdag som fattar beslut om ett eventuellt behov.
Nivån på skogsförbättringsmedlen hålls enligt regeringen på 72 miljoner årligen under hela perioden. Miljöstödet inom skogsbruket stöds med 12 miljoner euro årligen.
Vidare heter det att rovdjursskador bör förhindras på ett effektivare sätt än tidigare, särskilt i renområdena. Regeringen hänvisar till att man redan tidigare har berett sig på en ändring av skadestånden på grund av den nya viltskadelagen.
Inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde framhåller regeringen de sammanlagt 66 miljoner euro, som reserverats för bredband i glesbygden under perioden 2009-2015. Nästa år är anslaget 9,8 miljoner euro.
På miljöministeriets förvaltningsområde förklarar regeringen att det är möjligt att rikta mer anslag till det pågående METSO-programmet än hittills i och med att tidigare skyddsprogram huvudsakligen har genomförts. Det nuvarande programmet är i kraft 2008-2016.
Inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde heter det bland annat att förordningen om stöd till bybutiker är i kraft till utgången av 2014. Det handlar om 1 miljon euro årligen.
|
|
