|
|
9.4.2010 / Landsbygdens Folk
EU utreder undantag från konkurrensregler för mjölk
Mjölkproducenterna kan i framtiden räkna med undantag från konkurrenslagstiftningen. Enligt chefen för generaldirektoratet för lantbruk i Bryssel, Jean-Luc Demarty, utreder kommissionen olika åtgärder för att stöda mjölkproducenternas ställning i livsmedelskedjan.
Demarty lade fram sina synpunkter under en framtidskonferens om mjölk i Bryssel. Han konstaterade att en majoritet av medlemsländerna stöder ändringar i lagstiftningen. Först måste man emellertid dryfta vilka möjligheter som står till förfogande.
Klart är att EU-kommissionen vill införa bestående åtgärder. Den högnivågrupp som dryftar mjölksektorns framtid anser att avtalsförbindelserna mellan producenter och mejerier är en viktig länk, sade Demarty.
Den franske EU-tjänstemannen utgick från att länderna åtminstone ska enas om rekommendationer och riktlinjer. Han uteslöt ändå inte möjligheten att införa vissa övergripande EU-föreskrifter i detta sammanhang. Några regler i detalj är däremot inte aktuella.
Demarty förespråkade eftertryckligen fasta prisöverenskommelser mellan jordbrukare och mejerier. Det kan inte anses acceptabelt att producenterna meddelas om priset för den levererade mjölken i efterskott.
Agrarkommissionär Dacian Cioloş ställde i utsikt en rad nya förslag för att stärka mjölkproducenterna. Förslagen kommer att läggas fram inom detta år. Enligt Cioloş handlar det om både kort- och långfristiga åtgärder. Mer pengar utlovade han däremot inte.
Demarty konstaterade att EU-lagstiftningen redan i dag ger producenterna möjligheter att stärka sin ställning på marknaden. En förutsättning är att gruppen av producenter inte överskrider en marknadsandel av fem procent, samt att omsättningen stannar under 40 miljoner euro.
Inom dessa ramar kan medlemsländerna själva avgöra gestaltningen av konkurrensförhållandena. Om tröskelvärdet överskrids, avgör EU-komissionen från fall till fall. Så länge den interna EU-handeln inte påverkas, faller överenskommelser om pris och mängder inte under EU-rätten.
I situationer som påverkar den gränsöverskridande handeln, kan sammanslutningar av producenter trots allt accepteras. Förutsättningen är att inga prisöverenskommelser träffas. Andelen organiserade jordbrukare får heller inte överskrida en marknadsandel av 15 procent.
Med avseende på kooperativ ligger det kritiska tröskelvärdet vid 20 procent. Så länge andelen stannar under detta värde, räknar kommissionen inte med inskränkningar i konkurrensen. Vid överskridningar företar kommissionen en granskning av fallet.
Enligt Demarty vill en tydlig majoritet av medlemsländerna behålla interventionen i sin nuvarande form som ett skyddsnät mot kriser. Direkta ingrepp på marknaden är däremot svåra att rättfärdiga. Nya marknadsinstrument måste vara effektiva och harmoniera med WTO.
Högnivågruppen för mjölk ställer sig positiv till idén om en terminbörs för mjölkprodukter. En sådan börs tjänar emellertid i första hand som ett instrument för riskhantering och borde organiseras på privat väg under myndigheternas uppsikt.
Agrarkommissionär Cioloş underströk att en fortsättning av systemet med mjölkkvoter efter år 2015 inte vore någon bra lösning på mjölkmarknadens problem. Den senaste krisen berodde på en snabb efterfrågeminskning, vars följder inte kan motverkas med kvoter.
Avvecklingen av kvotsystemet är förvisso en utmaning för producenterna men samtidigt en chans, menade Cioloş. För unga jordbrukare och producenter som vill utvidga sin verksamhet, är kvoterna en belastning.
Sedan kvoterna infördes år 1984 har hundratalstusen mjölkgårdar försvunnit, framhöll Cioloş. Han pläderade för en ny politik som primärt orienterar sig efter marknaden men innehåller instrument som skyddar sektorn mot extrema prisfluktuationer.
|
|
