|
|
12.3.2010 / Landsbygdens Folk
Grekland fuskar med jordbruksstöden
Grekland fuskar med EU:s jordbruksstöd och strukturfonder och förfalskar statistik, klagar den europeiska statistikmyndigheten Eurostat. Men grekerna slår ifrån sig och menar att EU borde ha kontrollerat bättre.
Enligt en färsk rapport från Eurostat har Grekland under en lång rad av år fuskat med EU-stöd av allehanda slag. Det gäller också stöd till jordbruket. Korruptionen är utbredd och räkenskaper utförs utan nödvändig noggrannhet.
EU införde redan år 1997 det elektroniska kontrollsystemet IACS, som effektivt avslöjar stödbedrägerier inom jordbruket. Alla EU-länder har snällt tagit systemet i bruk, med undantag av Grekland, som år efter år lyckades hålla sig utanför.
EU har bötfällt regeringen i Aten för försummelserna, men i slutändan har landet tjänat på affären. Böterna utgör endast åtta procent av Greklands sammanlagda jordbruksstöd. Årligen får Greklands jordbrukare 2,5 miljarder euro från Bryssel, sannolikt på rätt lösa boliner.
Grekerna har också bränt betydligt mer pengar ur strukturfonderna än berättigat. EU har sedan år 2000 återkrävt 880 miljoner euro för oriktigt utbetalda stöd. Men de grekiska finanserna tillåter inga återbetalningar längre.
Den tyska EU-parlamentarikern Ingeborg Grässle har specialiserat sig på stödbedrägerier. Hon misstänker att Greklands bedrägerier med strukturstöd i verkligheten har betydligt större dimensioner. Enligt Grässle har EU-kommissionen dålig koll på statistiken, eftersom man inte utreder de landsvisa förlusterna tillräckligt noga. Hon anser att EU måste inrätta ett effektivare system för sanktioner mot bedrägerier med subventioner.
Eurostat klagar också över att de grekiska myndigheterna lämnar in bristfälliga rapporter till EU-kommissionen. Hos finansministeriet och andra högre myndigheter har Eurostat upptäckt "tungt vägande brister", som man uttrycker det.
EU skärper nu sitt grepp om Grekland. Komissionen har beslutat att dra Grekland inför EG-domstolen med anledning av ett fall från år 2007, då Grekland helt ignorerade ett krav på återbetalning av orättmätiga stöd. Konkret handlar det om stöd som de grekiska myndigheterna på felaktiga grunder har beviljat företag inom olika branscher, bland annat textil, turism, jordbruk och fiskeri. Företagen har beviljats rätt att dra av stöden före skatt.
I juli 2007 märkte kommissionen att grekernas givmilda regler inte stod i samklang med EU-föreskrifterna. Grekland återkrävdes omedelbart på stöden jämte räntor. Men den grekiska regeringen har till dags dato inte reagerat. Grekerna har inte ens bemödat sig om att förklara sig i Bryssel. Hos EU-kommissionen misstänker man att staten inte ens har krävt tillbaka pengarna från företagen. Skadan för EU uppskattas till cirka 200 miljoner euro.
Den grekiska regeringen medger flera av försummelserna, men vältrar över skulden på EU-kommissionen. Bryssel borde ha kontrollerat bättre, säger premiärminister Giorgos Papandreou, som anser att EU därför delar ansvaret för det skedda.
Eurostat-chefen Walter Rademacher fruktar flera oangenäma överraskningar för EU. Han varnar bland annat för kaos i bokföringen hos kommuner och sjukhus. Det förefaller som om intäkter och utgifter skulle bokas litet hur som helst. Nu har Grekland slutligen landat i ett ekonomisk kaos med massiva skulder. En statskonkurs vore fatal och euron har hamnat i gungning. EU-kommissionen söker förtvivlat lösningar utan att någon förefaller att veta råd.
Stödbedrägerierna har i varje fall inte berikat de enskilda jordbrukarna. Pengarna har tydligen försvunnit någon annanstans. Enligt jordbruksminister Katerina Batzeli har de grekiska producenternas inkomster per capita sjunkit med 16,7 procent sedan år 2000. Senaste år måste bönderna acceptera starka prisfall på upp till 40 procent för bland annat äpplen, sommarfrukter och druvor.
Enligt Eurostat har underskottet i Greklands jordbruksbalans ökat från 1,1 miljarder euro år 2002 till 2,7 miljarder euro år 2008. Batzeli uppmanar producenterna att förena sig för att kunna hävda sig bättre i prisförhandlingarna med de stora detaljhandelskedjorna.
De grekiska producentorganisationerna protesterade länge och väl för högre stöd från staten, tills EU-kommissionen hotade med EG-domstolen. Nu har bönderna avslutat sina protestaktioner och blockerar inte längre vägar och gränsövergångar. Enligt producentledarna har man insett att landet inte har råd att stöda bönderna. Producenterna finner detta orättvist men lovar att tillsvidare foga sig i den svåra situationen.
|
|
