|
|
12.3.2010 / Landsbygdens Folk
Islands producenter kämpar mot EU-anslutning
EU-kommissionen har givit Island klartecken för förhandlingar om medlemskap i EU. Men befolkningen är allt annat än enig om ett medlemskap och jordbrukarna är särskilt kritiska. Det framgick vid den årliga jordbrukarkongressen Bondetinget senaste vecka.
Omröstningen om den omstridda Icesave-lagen har präglat rapporteringen från Island de senaste dagarna. I skuggan av debatten om skuldavtalet har Island emellertid också tagit ett steg närmare ett medlemskap i EU. Kommissionen har presenterat ett meddelande, där man officiellt rekommenderar rådet att öppna förhandlingarna om medlemskap med Island. Rådet väntas ta ett beslut om att öppna förhandlingar med Island under våren.
EU:s utvidgningskommissionär Stefan Füle konstaterar att de största utmaningarna i anslutningsprocessen sannolikt blir fiske, jordbruk, regionalpolitik, fri rörlighet för kapital och finansiella tjänster. Enligt Füle måste islänningarna anpassa sitt starka gränsskydd för livsmedel till EU:s föreskrifter. Island måste också frikoppla sina jordbruksstöd, som inte är EU-konforma. Politiken för landsbygdens utveckling är ett annat område där islänningarna måste acceptera förändringar.
EU debatterades i början av mars på de isländska producenternas årliga kongress Bondetinget (Búnaðarþing). Diskussionen visade att motståndet är hårt bland bönderna. Det fick också presidenten, lantbruksministern och utrikesministern erfara, eftersom de var på plats i salen.
I en deklaration från konferensen konstaterar Bondetinget att det stöder producentorganisationen Bændasamtök Íslands (BI) linje i inställningen till EU. Bondetinget uppmuntrar styrelsen att fortsätta skydda jordbrukets intresse genom att öppna en grundlig diskussion om konsekvenserna av ett EU-medlemskap.
Enligt Bondetinget kommer ett EU-medlemskap att leda till omfattande förluster av arbetsplatser inom jordbruket och näraliggande branscher. I deklarationen varnar man för en kalhuggning av arbetsplatser överallt där sysselsättningen är beroende av jordbruket.
Ett EU-medlemskap kommer därtill att äventyra livsmedelsförsörjningen och livsmedelssäkerheten. Bondetinget hänvisar till en opinionsundersökning som visar att 84 procent av islänningarna vill ha en oberoende livsmedelsförsörjning.
Deklarationen påminner om att Islands ansökan om medlemskap i EU skapar en betydande osäkerhet inom jordbruket. Resultatet är att nödvändiga investeringar förblir ogjorda under den långa tid som anslutningsprocessen tar i anspråk. Bondetingets konklusion är att regeringen omedelbart borde återta Islands ansökan om medlemskap i EU.
I deklarationen konstaterar Bondetinget att den isländska administrationen är underbemannad och saknar resurser att sköta förhandlingarna på ett fruktbart sätt. Enligt en opinionsundersökning saknar en fjärdedel av islänningarna tilltro till regeringens förmåga att tillvarata landets intressen. I stället för att ta steget ut till ett fullvärdigt medlemskap, borde islänningarna utreda vilka utvidgade samarbetsmöjligheter det nuvarande EES-avtalet kan erbjuda.
I sin kampanj mot EU har de isländska bönderna bland annat fått flankstöd av Norges Bondelag, som också representerar jordbrukare i ett EES-land utanför EU. Bondelaget representerades av Brita Skallerud, som gjöt mod i islänningarna i sitt hälsningstal.
Skallerud konstaterar att motståndet är stort inom den isländska jordbrukarkåren. Detta gäller också resten av befolkningen. Enligt en färsk opinionsundersökning motsätter sig 50 procent av islänningarna ett medlemskap i EU, konstaterar Skallerud.
|
|
