|
|
15.1.2010 / Landsbygdens Folk
Minskade kostnader kompenserar högst hälften av sänkta svinpriser
Fastän svinpriset kanske ännu är över europeisk nivå, så har det i alla fall sjunkit med cirka tio cent per kilo jämfört med priset för ett år sedan, säger ordföranden för SLC:s slaktdjursutskott Tomas Långgård.
- Visserligen har kostnaderna sjunkit, men det kompenserar inte prissänkningen, på sin höjd hälften.
Tomas Långgård har en känsla av att förädlingsindustrin allt för lättvindigt sänker producentpriset nu.
- Skinkförsäljningen gick ju bra och inte har konsumentpriset på svinkött sjunkit mer än momssänkningen, så varför inte försöka att hålla producentpriset åtminstone oförändrat?
Bland orsakerna till prisläget är att det just nu finns gott om svinkött som dumpas ut till låga priser och att produktionen inte ser ut att sjunka. Läget kan möjligen komma att pressas ytterligare av de ryska importtullarna på levande svin. Samtidigt gör ryssarna vad de kan för att bygga upp en egen svinproduktion.
På litet längre sikt ser Tomas Långgård i alla fall eventuella skärpningar av djurskyddsbestämmelserna som ett större hot mot den finländska svinproduktionen.
- De kan komma att medföra ännu högre produktionskostnader som knappast kan överföras på konsumentpriserna.
Det sitter för närvarande en arbetsgrupp, som funderar på strängare föreskrifter för byggprojekt enligt en rapport som kommit till i snabb ordning. Den omedelbara anledningen är det hemliga filmandet av svinhus under hösten, som djurskyddsaktivister släppte ut i offentligheten i december.
- I Sverige är djurskyddsbestämmelserna exempelvis betydligt strängare än i EU överlag. Just nu har svenskarna bättre priser än vad vi har, men det har de inte haft hela tiden, och utslaget över en längre period syns de högre kostnaderna inte i producentpriserna. I Danmark är priserna ännu lägre trots att också danskarna har strängare krav.
Tomas Långgård påpekar vidare att man inte alltid uppnår sitt syfte med strängare föreskrifter.
- Det gäller att använda förnuft, menar han.
Till exempel är ett av förslagen att förbjuda helspaltsgolv.
- Det finns emellertid skillnader också på spaltgolv. Nya plastbelagda konstruktioner är helt lämpliga också ur djurskyddets synvinkel, hävdar han. Däremot kan det uppstå problem med fasta betonggolv, som blir nötta och mycket hårda för både suggor och grisar. De fasta golven kan också föra med sig att smuts och fukt samlas, i synnerhet som svin har benägenhet att lämna sin spillning litet varstans.
I förslaget talas vidare om material för bobygge i svinhuset. Ofta avses halm.
- Det kan emellertid också få till följd att flugorna ökar. Dessutom kan halmen vara fuktig och innehålla mögel, det är inte helt ovanligt här i norr.
Ett exempel på förslag som Tomas Långgård tycker är helt onödiga är att det ska finnas en skötselgång både framför och bakom grisningsboxarna. Det skulle innebära en merkostnad i dagens mynt på 150 euro per plats.
- Det finns ingen nytta med det här, man ska ändå in i grisningsboxen för att sköta om smågrisarna. Det ger bara tilläggskostnader, som gör oss ännu mer sårbara för billig import, anser utskottsordföranden.
Än så länge handlar det i alla fall om förslag. Besluten är inte ännu fattade.
- Det som jag emellertid är rädd för är att beslutsfattarna faller för djurskyddsaktivisternas krav, säger Tomas Långgård. Men aktivisternas avsikt är inte att förbättra förhållandena, de vill tvinga oss att sluta producera.
|
|
