|
|
31.12.2009 / Landsbygdens Folk
Jordbruksinkomsten sjönk i nästan hela EU
Den reella jordbruksinkomsten per arbetskraft sjönk med hela 12,2 procent under detta år i EU-27, men skillnaderna mellan de enskilda länderna är stora. Mest sjönk inkomsten i Ungern och Italien, medan jordbrukarna i Storbritannien, Malta och Finland kan bokföra höjda inkomster.
Statistiken har publicerats i en preliminär prognos från statistikmyndigheten Eurostat. Prognosen baserar sig på siffror som har sammanställts i medlemsländerna.
Orsakerna till jordbruksinkomstens ras är i huvudsak de sjunkande priserna på jordbruksprodukter. Starkast föll priserna för spannmål (-27,5 procent) och mjölk (-20,3 procent).
I medeltal har jordbruksproduktionens värde sjunkit med -10,9 procent, medan utgifterna för produktionsinsatser sjönk med -9,2 procent.
Jordbruksinkomsten sjönk i 22 EU-länder. Mest sjönk inkomsten i Ungern (-35.8 procent), Italien (-25,3), Luxemburg (-25,1), Tjeckien (-24,1), Irland (-22,3), Tyskland (-21,0), Österrike (-20,4), Frankrike (-19,8), Litauen (-16,7) och Estland (-16,2 procent).
I Sverige noteras en minskning med -13,4 procent och i Danmark med -7,7 procent. För Norge (utanför EU) noteras en minskning med -5,2 procent.
Endast fem EU-länder kunde rapportera en höjd jordbruksinkomst. De är Storbritannien (+14,3 procent), Malta (+9,1), Finland (+2,6), Cypern (+1,1) och Grekland (+1,1 procent).
I de gamla EU-15-länderna minskade jordbruksinkomsten med i genomsnitt -11,5 procent, medan motsvarande siffra är -16,5 procent för de tolv nya medlemsländerna. Inom växtproduktionen sjönk inkomsten med -13,2 procent och inom animalieproduktionen med -9,7 procent.
Nedgången inom sektorn för växtodling förorsakades nästan uteslutande av sjunkande priser (-12.4 procent), medan produktionsvolymen minskade med endast -0,8 procent. I denna grupp steg priserna endast inom produktionen av blommor och prydnadsväxter (+0,3 procent).
Mest föll priserna för spannmål (-27,5 procent), industriväxter (-15,6), olivolja (-14,7) och frukter (-12,3 procent).
Nedgången inom den animala produktionen är resultatet av tydligt sänkta produktionspriser (-8,7 procent), medan produktionsvolymens minskning kan betraktas som nästan försumbar (-1,1 procent).
Priset på mjölk sjönk i medeltal med -20,3 procent, griskött med -4,2 procent och nötkött med -1,8 procent. Den producerade mjölkvolymen förblev oförändrad, produktionen av griskött sjönk med -0,3 procent medan nötköttssektorn producerade -2,9 procent mindre än året innan.
Utgifterna för produktionsinsatser sjönk under 2009 med 9,2 procent. Sänkningen beror dels på att användningen av insatser minskade, men också på sänkta priser. Insatsen av gödsel minskade med -14 procent. Utgifterna för foder och energi sjönk med -14,1 respektive -12,5 procent.
Statistiken över sjunkande jordbruksinkomster i EU har föranlett producenternas takorganisationer Copa och Cogeca att reagera. Copa-ordföranden Padraig Walshe tolkar siffrorna som ett tecken på att situationen är oacceptabel. Enligt Walshe visar Eurostats siffror på behovet en effektivare jordbrukspolitik.
- Marknaden fungerar helt enkelt inte riktigt. Därför måste kommissionen få disponera över alla tänkbara instrument för att förvalta marknaden. Jordbrukets position i livsmedelskedjan måste också förbättras, säger Walshe.
Agrarkommissionär Mariann Fischer Boel uppfattar statistiken som en bekräftelse på att finanskrisen har nått jordbrukssektorn. En minskad efterfrågan på livsmedel i kombination med relativt höga produktionskostnader har bidragit till den otillfredsställande situationen. Fischer Boel menar att de direkta stöden också i fortsättningen kommer att spela en viktig roll, eftersom de garanterar jordbrukarna en basinkomst. Detta är särskilt viktigt mot bakgrunden av de fluktuerande priserna.
|
|
