|
|
4.12.2009 / Landsbygdens Folk
SLC-fullmäktige diskuterade hälsogranskning och krispaket
I den lantbrukspolitiska diskussion som SLC:s förbundsfullmäktige förde i måndags var bland annat hälsogranskningen och det så kallade krispaketet till diskussion.
- Vi har inte fått något svar från kommissionen på vårt förslag om tillämpning av hälsogranskningen ännu, men enligt förslaget är det meningen att det som kommer i tillägg på mjölksidan ska tillfalla A- och B-områdena, sade förbundsordförande Holger Falck.
Samtidigt är det meningen att vi ska kunna införa nya stödformer i miljöstödet, speciellt anpassade för husdjurssektorn. Man har tidigare utgått från att det skulle kunna ske redan från och med 2011, men ministeriets tjänstemän föredrar att de träder i kraft först 2012, då vi har en ny period för miljöstödet.
Holger Falck påminde vidare om de diskussioner som förts kring ett tak på det nationella stödet till mjölksektorn, närmast för att undvika en förskjutning av mjölkproduktionen allt högre norrut. Thomas Alm passade på att uttrycka sitt stöd för tanken.
- Jag skulle gärna se att det införs inom nötköttsproduktionen också, sade han.
Mats Nylund berättade att mjölkdelegationen har enats om att rekommendera en stödgräns på tre miljoner liter per gård. Den mängd som överskrider den gränsen skulle helt enkelt bli utan nationellt stöd.
- Jag tycker vi ska ta i bruk den modellen, även om det finns en risk för att det kan uppstå problem, sade han. På A- och B-områdena är det ju meningen att man ska investera, men å andra sidan så räcker det att 800 gårdar producerar tre miljoner liter för att fylla hela vår mjölkkvot.
Det finns inte ännu så stora gårdar, men några lär vara på kommande under nästa år.
När det gäller det så kallade krispaketet som EU-kommissionen kom ut med i somras, påminde Holger Falck om att EU-kommissionen inte kommer med anvisningar om hur krispengarna ska fördelas.
- Det handlar om maximalt 40 miljoner som vi får betala ut i de minimis stöd. Utbetalningen ska hålla sig inom budgetramarna. Vi får med andra ord inte nya pengar, utan näringen tar ut förskott på sina egna medel.
- Vi har i alla fall diskuterat i huvudsak två modeller, fortsatte SLC-basen. Den ena är att rikta stödet till unga jordbrukare. Den andra modellen är att krispengarna skulle riktas till sådana som har investerat i produktionsbyggnader eller konstruktioner under 2004-2009 enligt uppgifterna i gårdsbruksbeskattningen, skatteblankett 2 alltså. Investeringssummorna minskat med de bidrag man fått från TE-centralen skulle utgöra en bas enligt egen ansökan och en förhöjning för unga jordbrukare skulle kunna ingå. Vi räknar med att det i så fall skulle finnas ett ansökningsförfarande i vår och att stöden skulle kunna utbetalas om cirka ett år.
- Å andra sidan kan man fråga sig om det överhuvudtaget är vettigt att dela ut pengarna om vi inte lyckas skapa rättvisa fördelningsgrunder eller om det kanske vore bättre att spara dem till något annat.
- Om vi inte kan spara pengarna, tycker jag vi ska låta dem gå till de unga jordbrukarna, ansåg Thomas Alm. Det är rätt att satsa på dem.
- På de tillfällen jag har haft möjlighet att delta uttrycktes det ganska klart att på mjölksidan borde alla få del av pengarna, sade Mats Brandt. Visserligen kan de graderas, men alla borde få något.
- Det har jag också hört men det finns två olika krisstöd: utöver krispaketet som betalas med våra egna pengar beslöt EU om 280 miljoner som för oss innebär 4,8 miljoner euro, replikerade Mats Nylund. När det gäller de pengarna har vi förespråkat en direkt utbetalning per ko.
Vad gäller det nationella krispaketet hänvisade Mats Nylund till idén om att stödet skulle riktas till sådana som har investerat i byggnader och konstruktioner, det vill egentligen säga investeringar som inte går att realisera.
- Med tanke på att det är våra egna pengar kan det dock vara ett alternativ att lämna en del oanvända, fortsatte Mats Nylund. Stödet räcker ju inte på långt när för att lösa våra problem.
Henrik Strandberg ansåg att krisstödets storlek är så marginell att det knappast är avgörande för dem som verkligen är i kris.
Fullmäktigeordföranden Stefan Thölix rundade av diskussionen med konstaterandet att krispengarna i mångt och mycket handlar om symbolvärde.
- Vi är inte speciellt nöjda, men å andra sidan finns det inte bättre förslag för tillfället.
|
|
