|
|
27.11.2009 / Landsbygdens Folk
Åland lovar tuffa lag mot GMO-grödor
Landskapsregeringen utlovar i sitt budgetförslag för 2010 att nästa år stifta en lag som i praktiken gör Åland till en GMO-fri zon.
- Det är vår målsättning, säger näringsministern Jan-Erik Mattsson som representerar Åländsk center.
Han har personligen en mycket obehaglig erfarenhet av hur genmodifierade grödor kan påverka naturen.
I samband med en resa till USA tidigare i höst fick han i delstaten South Dakota se hur odlingen av GMO-grödor har påverkat landskapet på ett ruskigt sätt.
I samband med GMO-grödor används ett bekämpningsmedel (Roundup) som i princip tar kål på all annan växtlighet utom den genmodifierade arten och andra odlingsväxter.
Men eftersom växter muterar och korsas med varandra kan vissa närbesläktade arter, som dock inte ger någon skörd, bli motståndskraftiga mot bekämpningsmedlet och därmed utvecklas till ett superogräs.
- Därför måste industrin nu också utveckla ett ännu ett starkare bekämpningsmedel i form av en "Super Roundup". Det är en farlig väg att gå, beskriver Mattsson.
Han berättar lövträden runt GMO-odlingarna redan har tagit stor skada av de nuvarande bekämpningsmedlen.
Jordbrukaren Anders Johansson i Ålands Producentförbunds ekoutskott betecknar det som ypperligt ifall Åland får en lag som stoppar all användning av genmodifierade växter i landskapet.
- Om det börjar användas GMO-grödor tar det död på all ekologisk odling, säger Johansson bestämt.
Han är dock rädd för att Åland ska få en lika undfallande lag som på fastlandet, där det är 18 meters skyddszon till vanliga konventionella odlingar och 30 meter skyddszon till ekologiskt odlade marker.
Jan-Erik Mattsson, som har sina marker utarrenderade och inte längre är aktiv jordbrukare, tycker däremot att 18 respektive 30 meters skyddszoner åt båda hållen i praktiken mycket effektivt kommer att stoppa användningen av GMO-grödor på Åland.
- På våra små åkerlappar blir det då inte så stora ytor kvar att det lönar sig att odla dem, tror näringsministern.
I bakgrunden finns ett europeiskt direktiv om samexistens mellan olika typer av grödor. Direktivet förutsätter att EU:s medlemsländer måste göra upp regler för användningen av genmodifierade grödor.
Enligt landskapsagronom Sölve Högman kan man ställa hårda krav och även förutsätta stora skyddszoner kring den åkermark där GMO-grödor är tillåtna.
- Men det måste också finnas en rimlighet i kraven. Det betyder att en myndighet inte kan fatta ett beslut om att ett område ska vara GMO-fritt, säger Högman.
Han tror att det i praktiken knappast kommer att bli något stort tryck för odling av GMO-produkter på Åland och knappast ens i hela Norden. De stora multinationella företagen har enligt hans bedömning inga större ekonomiska intressen av att utveckla GMO-utsäde för nordliga odlingsförhållanden.
- Just nu är det i alla fall inte alls aktuellt med GMO-grödor på Åland. I Finland används visserligen genmodifierad potatis för stärkelseproduktion, men stärkelsepotatis odlas inte alls på Åland, säger Högman.
Ålands Producentförbunds VD Tage Eriksson konstaterar för sin del att den funnits en förhoppning om att Åland i praktiken skulle förbli GMO-fritt. Å andra sidan är den åländska odlarkåren också tudelad i frågan.
Bland annat har det påpekats att Chipsfabriken kanske kan tänkas kräva odling av GMO-potatis ifall det tas fram fram sorter som är motståndskraftiga mot olika sjukdomar.
I lagtingsdebatten påpekade dessutom centermannen Jan Salmén, som också är viceordförande i ÅPF, att Åland bör skynda långsamt med att fatta beslut som helt kan stoppa GMO-produkter.
|
|
