|
|
20.11.2009 / Landsbygdens Folk
Nu får vi lagstiftning om odling av GMO-grödor
- Om EU godkänner en genmodifierad gröda kan vi inte förbjuda den i Finland men vi kan besluta om spelreglerna för odlingen. Det sade jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila (c) på en information förra veckan efter att regeringen beslutat att avge en proposition till riksdagen om produktion av genmodifierade växter.
Enligt den europeiska gemenskapens lagstiftning får alla EU-länder odla sådana genmodifierade grödor som unionen har godkänt. Det är också unionen som bestämmer om de genmodifierade grödornas säkerhet samt hälsoeffekter och miljöeffekter innan grödorna godkänns för odling.
Enligt statsrådets EU-redogörelse från i våras ska dock jordbrukarna i Finland ha rätt till GMO-fri produktion och konsumenterna till GMO-fria produkter.
- Vi strävar också efter att medlemsstaterna ska få bestämma själva vilka sorter man får odla och i vilken omfattning, sade minister Anttila, som i tidigare sammanhang har gjort sig till talesman för GMO-fri odling i Finland, bland annat på Farmariutställningen i Karleby i somras.
På informationen förra veckan påminde ministern vidare om att det inte ännu finns sådana genmodifierade sorter som det skulle lämpa sig att odla i Finland.
- På sin höjd kan vi tills vidare räkna med att det eventuellt kommer en potatissort från Sverige med extra hög stärkelsehalt som lämpar sig för pappersindustrins behov. Med den lag som regeringen nu föreslår är det meningen att vi ska ha spelreglerna klara ifall så sker. Vi ska undvika ett vilda västern här.
Enligt lagförslaget ska den producent som odlar genmodifierade grödor vara ersättningsskyldig i fall det uppstår skador och producenten inte har följt bestämmelserna. Detta exempelvis om genmodifierade sorter blandas med övriga sorter.
I fall producenten har följt bestämmelserna kommer statens ansvar in. I vilket fall som helst söker den som drabbats i första hand ersättning av staten, som sedan kräver in ersättning av den ansvariga. Den drabbade lämnar in sin ansökan om ersättning till Evira.
Genom det här förfarandet vill man bland annat undvika att den drabbade måste föra en process i en domstol.
Jordbrukaren ska meddela sina grannar om eventuella planer på att odla genmodifierade grödor. Också andra jordbrukare som delar maskiner eller annat med den som vill odla genmodifierat ska informeras.
I fall man vill odla genmodifierat på en arrenderad mark så krävs markägarens tillstånd.
Evira för ett register över odlare och arealer. Först tio år efter att odlingen med GMO-grödor upphört avförs man från registret.
När det gäller potatis har man fastställt en zon på 18 meter från genmodifierad till konventionell potatis och 30 meter till ekologisk potatis.
- För övriga växter finns det inte sådana zoner säger lantbruksrådet Kirsi Heinonen. Vi räknar med att vi hinner ändra lagstiftningen ifall det blir aktuell med andra grödor.
I lagförslaget heter det i alla fall att odling av en viss sort genmodifierat material kan begränsas på sådana områden som anses viktiga med tanke på utsädesproduktion. Om det inte på annat sätt är möjligt att uppnå föreskrivna renhetskrav på utsäde kan vissa arter eller sorter rentav förbjudas.
Evira ordnar enligt lagförslaget examen för produktion av GMO-grödor, som producenten måste avlägga. Giltighetstiden är fem år.
Odlaren ska anmäla till Evira om GMO-odling före sådd eller plantering. Dessutom måste odlaren göra upp en plan före varje odlingssäsong och föra en journal över odlingen.
Enligt lagförslaget ska producenten vidare sörja för växtföljden, behandling av marken och för destruktion av spillplantor efter att produktionen av genmodifierade grödor på en åker upphört.
|
|
