|
|
13.11.2009 / Landsbygdens Folk
Jordbrukets miljöarbete syns i statistiken
- Ibland har det verkat hopplöst då ingenting syns trots alla vattenvårdsåtgärder som utförs. I naturen sker förändringarna långsammare, men nu syns det någonting i statistiken, säger överinspektör Tiina Malm från jord- och skogsbruksministeriet. Malm presenterade förra veckan för riksdagens miljöutskott samt jord- och skogsbruksutskott olika miljövårdsåtgärder och projekt som pågår för att minska näringsurlakningen från jordbruket.
- Vårt huvudsakliga verktyg för att fylla miljökraven är miljöstödet. Det viktigaste är att få jordbrukarna att delta, vilket gör att vi inte kan lägga vad som helst för åtgärder till stödet trots att trycket på det är stort.
Jordbrukets miljöbelastning har mellan åren 1990 och 2004 minskat mera i Finland än i OECD- eller EU-länderna i medeltal då man jämför näringsbalanserna. I Finland har kvävets överskott minskat med 65 procent och fosforns med 42 då de motsvarande siffrorna är 4 procent för kväve och 19 för fosfor i OECD-länderna.
Nästa år blir ett miljöns temaår och då skall miljöärendenas glädjebudskap spridas på flera fronter. Via seminarier, utställningar, och medier skall informationen som samlats in via de olika projekten presenteras. Dessutom skall konsumenterna informeras om åtgärderna som jordbrukarna gör för miljön.
- Då gårdarna har tagit det första steget mot miljöärenden brukar det fortsätta i samma riktning, säger projektkoordinator Airi Kulmala från Teho-projektet, ett projekt för effektivare vattenvård i jordbruket.
Kulmala poängterar att det är viktigt att komma ihåg att även det som redan är bra på gårdarna skall upprätthållas och inte bara göras nya saker hela tiden.
I planerna är att vem som helst via internet i realtid kan följa med nivån av nitratkväve och grumlighet i Teho-projektets åar via automatiska vattenmätare. Enligt mätningarna framgår det tydligt att värdena är högre på våren då växterna inte ännu upptar näringsämnen och på hösten då åkrarna är bearbetade och regnen är rikliga.
- Därför lönar det sig att koncentrera åtgärderna för vattenskyddet utanför växtperioden. Det onödiga skall bort från miljöstödet och endast de åtgärder som har den största miljönyttan skall hållas kvar.
Biträdande avdelningschef Heimo Hanhilahti från jord- och skogsbruksministeriet är inne på samma linje, men undrar hur skräddarskytt miljöstödet egentligen kan göras.
- Det är möjligt att samordna jordbruket och miljövården, ur ett kortare tidsperspektiv verkar det knepigt men på längre sikt kommer det nog att vara möjligt.
Timo Tanninen, överdirektör vid miljöministeriet, presenterade tidtabellerna för landets vattenskydd. Nu är ungefär tre fjärdedelar av sjöarna och hälften av åarna i gott skick, men endast en tiondel av havet. Enligt de nuvarande beräkningarna kommer Skärgårdshavet, med hjälp av tilläggsåtgärder, att uppnå en god vattenstatus år 2027. Tillsammans beräknas tilläggsåtgärderna kosta 230 miljoner euro per år och av det är jordbrukets andel 170 miljoner.
- Jag är av den åsikten att då vi klarat av klimatförändringens utmaningar kommer vattenärendena att komma upp på den internationella agendan, säger Tanninen.
- Om vi sköter oss kan vårt vattenkunnande i framtiden bli Finlands nya Nokia.
|
|
