|
|
6.11.2009 / Landsbygdens Folk
Fritt fram för Lissabonavtalet
Efter många om och men kan Lissabonfördraget träda i kraft. Alla medlemsländer har godkänt dokumentet. EU andas ut och förbereder sig för nästa etapp - de heta personvalen.
Den tjeckiska författningsdomstolen gav på tisdagen klartecken för Lissabonfördraget. Därmed uppfylldes det villkor som Tjeckiens president Vaclav Klaus hade ställt för att underteckna dokumentet, så att det slutligen kan träda i kraft. Vid senaste veckas EU-toppmöte tillmötesgick stats- och regeringscheferna ännu ett tilläggskrav av Klaus. Presidenten ville ha garantier som skyddar Tjeckien mot eventuella anspråk från ättlingar till de så kallade sudettyskarna, som fördrevs ur Tjeckoslovakien efter det andra världskriget.
Den EU-skeptiske presidenten avlägsnade med sin underskrift det sista hindret för Lissabonfördraget. Tack vare Klaus ratificering kan fördraget träda i kraft som planerat den första december.
Ratificeringsprocessen går därmed mot sitt slut efter åtta mödosamma år. Avsikten med fördraget är att göra EU-institutionerna mer demokratiska och mer effektiva. Konsensusprincipen upphävs inom flera områden och år 2014 tas en ny rösträttsregel med dubbel majoritet i bruk.
Europaparlamentet får större makt, inte minst vid beredningen av jordbruksfrågor, och de nationella parlamenten ska i ett tidigare skede informeras om förslag till nya direktiv.
EU:s toppmöten kommer i fortsättningen att ledas av en fast ordförande, den så kallade EU-presidenten, som väljs för en period av två och ett halvt år. Utrikesministern blir EU:s representant gentemot tredje länder och får stöd av en egen diplomatisk tjänstemannakår.
Det blir den nuvarande EU-ordföranden, Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt, som med sina EU-kolleger ska plocka ut de två personer som nomineras till EU-president och utrikesminister. Dessutom ska stora delar av kommissionen bytas ut.
Meningen är att den första EU-presidenten och utrikesministern ska utnämnas vid ett extra toppmöte i medlet av november. Nu glöder telefonledningarna i hela EU då olika namn prövas för och emot.
Som heta kandidater för presidentposten nämns Nederländernas regeringschef Jan Peter Balkenende, den österrikiske förre statsministern Wolfgang Schüssel, Luxemburgs regeringschef Jean-Claude Juncker, men också Finlands förre statsminister Paavo Lipponen.
Tänkbara kandidater för utrikesministerposten är den brittiske utrikesministern David Miliband, Sveriges utrikesminister Carl Bildt och Finlands EU-kommissionär Olli Rehn.
|
|
