|
|
6.11.2009 / Landsbygdens Folk
Åländska jordbruket tar stryk i sparbudget
Jordbruket drabbas hårt i den strama sparbudget som Ålands landskapsregering lagt fram för 2010. Naturbruksskolan i Jomala läggs ner, försöksstationens budget skärs ner med nästan en tredjedel och de åländska kreatursägarna måste börja betala för sina ladugårdsavbytare när de ska ha ledigt.
- Vi är missnöjda och anser att jordbruksnäringen fått ta för mycket stryk när det sparas, säger Ålands Producentförbund ordförande Anders Englund.
Han sitter själv med i lagtinget, som har sista ordet om budgeten, och påpekar att strukturförändringar alltid måste kunna diskuteras. Men i en lågkonjunktur får detta enligt Englund inte ske "oöverlagt" och på ett sätt som långsiktigt medför negativa konsekvenser för hela näringen.
Englund betonar att Naturbruksskolan "varit lite av grunden" för den fina helheten vid Ålands Landsbygdscentrum. Om skolan läggs ner så kanske de andra intressenterna inte är lika villiga att behålla sin verksamhet där, befarar han.
Han frågar sig också hur det är med landskapets framförhållning när man för Naturbruksskolans biffdjur nu håller på att bygga en ny ladugård, som inte ens hunnit bli färdig när skolan ska läggas ner!
- Landskapet måste se till att ha användning för sina byggnader.
Som politiker hyser Englund förhoppningen att det för jordbrukets del ska bli förbättringar under behandlingen i finansutskottet innan budgeten slutligt klubbas i slutet av december.
Också Ålands Försöksstations föreståndare Ulla Boman undrar vilken vision politikerna har för jordbrukets och hela landsbygdens framtid för att inte i ett kärvt ekonomiskt läge fatta beslut som "slår sönder strukturer" och senare kan visa sig omöjliga att rätta till. Rent konkret innebär budgetförslaget för försöksstationens del att tre tjänster ska bort, utöver andra nedskärningar som behövs för att uppnå landskapsregeringens sparkrav.
- Det gäller att se hur man kan prioritera, kommenterar landskapsagronom Sölve Högman, som är chef för landskapets jordbruksbyrå.
Han påpekar att nya prioriteringar kanske också behövs när det gäller ladugårdsavbytare, utöver det redan fattade beslutet att det från nästa år börjar kosta 15 euro per dygn att vara ledig. Dessa omprioriteringar kan exempelvis gälla hur många semesterdagar en djurägare ska ha rätt att få och om en diko berättigar till lika mycket ledighet som en mjölkko, fast biffdjursuppfödaren inte är lika bunden.
Landskapets nedskärningar drabbar också jordbrukets investeringsstöd. Det nationella stödet tas bort helt och hållet, men där finns det enligt Högman sparade pengar att använda under 2010.
Beträffande EU-stöden som också kräver motstöd från landskapet har Åland tidigare haft en "framtung" budgetering för att ha stor rörelsefrihet att kunna stöda aktuella projekt. Men nu har landskapsregeringen bestämt att från år 2011 och framåt ska de investeringsstöd som budgeteras vara lika stora varje år.
Detta medför en stor risk för att pengarna inte räcker till ifall någon söker stöd för exempelvis en stor mjölkgård, eftersom det då handlar om stora summor.
|
|
