|
|
30.10.2009 / Landsbygdens Folk
Barroso vill sänka EUs jordbruksstöd
Jordbrukets andel av EU-budgeten måste drastiskt sänkas efter år 2013, kräver EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Enligt Barroso behövs anslagen för andra ändamål. Förtur har skapandet av arbetsplatser, klimatskyddet och energiförsörjningen.
Barroso ställer sina fordringar i ett utkast till politiska riktlinjer. Än så länge handlar det om ett tidigt förslag till en framtida omställning av EU-budgeten, i enlighet med medlemsländernas önskemål. Förslaget har ännu inte diskuterats i kommissionen.
I utkastet utgår Barroso från en utveckling där jordbruksbudgetens andel av hela EU-kakan kontinuerligt sjunker. Ännu år 1988 anslogs 61 procent av EU:s samlade utgifter till jordbruket. Senaste år var det 47 procent. Målet för 2013 är 32 procent.
Enligt dokumentet är målet med en framtida reform och modernisering av jordbrukspolitiken att fastställa samma principer för jordbruket som gäller för EU:s övriga områden - ett mervärde och en koncentration på prioriteringar och rättvisa.
Barroso konstaterar att det emellertid ännu är för tidigt att forma de exakta konturerna för en framtida CAP-reform. Men reformen bör följa två viktiga principer.
För det första måste omställningen sikta på en modernisering så att jordbrukspolitiken reagerar effektivt på nya utmaningar och koncentrerar stöden till ändamål där de verkar bäst.
EU:s jordbrukare kan enligt Barroso inte vänta sig att de direkta gårdsstöden förblir oförändrade. Kommissionen borde i stället prioritera icke-obligatoriska tjänster för miljö, hållbara arbetsmetoder som skonar landskapet och förbättrar förutsättningarna för att upprätthålla landskapsbilden.
Jordbrukspolitikens huvudelement - gårdsstöden - kunde därmed bibehållas, men förändras så att jordbruket i framtiden producerar "offentliga nyttigheter" som genererar ett "äkta EU-mervärde".
Den andra utgångspunkten bör vara en tydlig neddragning av jordbrukets andel av EU-budgeten för att ge plats för anslag till andra prioriterade områden.
Livsmedelsförsörjningen till en växande befolkning borde i första hand garanteras genom att höja jordbrukets produktivitet med hjälp av intensifierad forskning och teknisk utveckling.
De direkta gårdsstöden till jordbrukarna skulle inte bara sänkas, utan också omfördelas. Stödanspråk som baserar sig på historiska referenser skulle inte längre gälla. Också interventionen borde avvecklas. Kvar blir endast verkligt nödvändiga skyddsnät.
Jordbrukspolitikens andra pelare, landsbygdsstöden, finner mer gunst hos Barroso. Ifall de stödprogram som bidrar till klimatmålen kan stärkas, borde den andra pelaren undantas från neddragningar.
Enligt Barrosos dokument kunde EU överlåta ett större ansvar för stöden till medlemsländerna. Alternativt borde de direkta stöden tilläggsfinansieras av medlemsländerna. Dessa förändringar kunde genomföras stegvis eller åtföljas av kompensationsåtgärder.
Genom att delvis åternationalisera jordbrukspolitiken skulle EU få utrymme att höja sina budgetanslag till andra sektorer.
Barroso föreslår också en intensifiering av CAP-stöd för nya utmaningar, relaterade till klimatförändringen. Genom att inrätta sådana åtgärder i en tredje pelare, kunde stöden öronmärkas effektivare för bekämpning av detta miljöfenomen.
Texten ska behandlas av kommissionen den 24 november. Ett officiellt kommissionsdokument ska läggas fram ännu inom detta år. Dokumentet utgör starten på den förestående debatten om framtidens jordbruksstöd.
Den nya jordbrukspolitiken efter år 2013 kommer i hög utsträckning att utformas utgående från budgetarbetet. Kommissionen vill lägga om prioriteringarna under nästa budgetperiod till nackdel för jordbruket.
Det egentliga reformarbetet av jordbrukspolitiken startas emellertid av den nya kommissionen under hösten 2010, då det första meddelandet läggs fram för en politisk diskussion. Då måste man redan beakta den finansiella revision som är på väg, men som ännu är halvfärdig.
Ett lagstiftningsförslag om CAP efter 2013 borde föreligga i medlet av 2011, om allt går efter ritningarna. Parlamentet, rådet och kommissionen skulle då kunna fatta det egentliga beslutet under första halvåret 2012. Som en följd av Lissabonfördraget får Europaparlamentet för första gången medbeslutanderätt inom jordbrukspolitiken. Parlamentets starkare ställning kommer att återspeglas i debatten om den förestående reformen.
|
|
