|
|
23.10.2009 / Landsbygdens Folk
Naturvårdsåker gav betydligt bättre netto än spannmål
- Jämfört med spannmålen har naturvårdsåkern gett ett betydligt bättre netto i sommar. Lönsamheten med naturvårdsåkern är nästan i klass som de bästa grödorna jag har - raps och kummin.
Det här säger Torolf Sjögård i Närpes. Han har i sommar använt möjligheten att ha 15 procent av arealen som naturvårdsåker fullt ut. Det är ett beslut han inte ångrar. Inför nästa odlingssäsong hoppas han att procenttalet höjs så att ytterligare areal kan göras till naturvårdsåker.
- För att vi alls ska komma ur problemen med priserna och efterfrågan på spannmål är nog det allra viktigaste att få så mycket areal som möjligt bort ur spannmålsodling.
En annan sak Sjögård efterlyser är en större areal av grödor som det finns efterfrågan på, som till exempel kummin, ryps och raps samt bondböna. Själv har han så att säga spritt riskerna på flera olika grödor och säger att han inte ens för några år sedan, då det var stort sug efter och höga priser på spannmål, var frestad att överge den principen.
- Nej, det var jag inte. Priserna var ju rätt höga på alla produkter då. Förutom på kummin vars pris har fördubblats de senaste åren. Men jag har försökt att ha ett rullande system på mina åkrar för att få bästa möjliga växtföljd och inte vara för beroende av en gröda.
Förutom naturvårdsåkrarna odlar Sjögård vete, maltkorn, vanligt kor, havre, raps och kummin.
Sjögård hoppas att allt fler odlare nästa år allvarligt funderar vilka alternativ som finns till spannmål när de planerar sin odling.
- Det kanske inte hjälper så mycket vad vi gör i Finland. Men något måste vi göra och det viktigaste är att få ner spannmålsarealen. Det finns utrymme att öka specialgrödorna. 100.000 hektar till kunde användas för rybs och raps. Kumminarealen kan säkert ökas också. Sen tycker jag att bondbönan borde intressera. Där har vi väldigt liten areal jämfört med kummin till exempel. Med större areal bondböna skulle också mera pengar stanna i landet, då vi kunde minska på sojaimporten. Samtidigt skulle vi garanterat få ett icke genmanipulerat protein.
Framförallt hoppas Sjögård nu att de som inte bekantat sig med alternativet naturvårdsåkrar verkligen sätter sig in i det inför nästa odlingssäsong.
- Det finns ju två alternativ. Själv valde jag alternativet med flerårig mångfaldsåker. Den behöver inte slås mera än vart tredje år. För den får man 584 euro per hektar och år. Det andra alternativet är viltåker som måste sås in varje år med ettåriga växter och också kräver en viss skötsel. För det får man 714 euro per år och hektar.
|
|
