|
|
9.10.2009 / Landsbygdens Folk
Irland och Tyskland antog Lissabonfördraget
Lättnad i Europa. Drygt 67 procent av irländarna antog denna gång Lissabonfördraget i en andra folkomröstning. Nästan samtidigt ratificerade Tyskland reformfördraget. Nu återstår underskrifterna av Polens och Tjeckiens presidenter.
Redan under rösträkningen stod det klart att flera irländare hade ändrat uppfattning och röstade ja till Lissabonfördraget denna gång. Det gäller också farmarna.
I den förra omröstningen var farmarna skeptiska mot EU. Då förde Irlands största producentorganisation IFA och två andra organisationer en häftig informationskampanj mot Lissabonfördraget. I år gick IFA från början in för att stöda ett ja till fördraget.
Enligt opinionsundersökningar kort före folkomröstningen gav mellan 60 och 80 procent av de irländska farmarna sitt stöd för fördraget. Det definitiva omröstningsresultatet välkomnades av en lättad Padraig Walshe, ordförande för IFA.
- Nu har det irländska jordbruket alla chanser att vara med och påverka utvecklingen av CAP efter år 2013, konstaterade Walshe i sin kommentar av folkomröstningens utgång.
Tyskland kunde senaste fredag ratificera EU-fördraget, en dag före den irländska folkomröstningen. Landets förvaltningsdomstol hade tidigare påtalat brister i Lissabonavtalets konformitet med den tyska grundlagen, men Förbundsdagen röstade nyligen med bred majoritet för ett ändrat regelverk som löste problemet. Några dagar senare godkändes texten av Förbundsrådet.
Efter Tyskland och Irland måste Polen och Tjeckien ännu ratificera fördraget. Polens president Lech Kaczynski har lovat att skriva under fördraget utan fördröjning om den irländska folkomröstningen utfaller positivt.
Därefter kan bara Tjeckien stjälpa fördraget. I Tjeckiens senat, parlamentets andra kammare, försöker en grupp på 17 konservativa ledamöter förhala en ratificering genom en klagan till författningsdomstolen. Aktionen kan bli ett problem, eftersom lagen förutsätter att båda kamrarna måste gå med på att nationell kompetens överlåts till Bryssel innan president Vaclav Klaus kan underteckna dokumentet. Om kritikerna lyckas i sitt uppsåt, kan ratificeringen försenas med flera månader.
Om processen i Tjeckien dröjer mycket länge, kan britterna i värsta fall stjälpa fördraget. President Klaus och hans EU-kritiska medarbetare försöker spela tid i väntan på vårens parlamentsval i Storbritannien.
Motståndarna hoppas att de brittiska konservativa ska vinna valet. Den konservative partiledaren och EU-skeptikern David Cameron har utlovat britterna en folkomröstning med syftet att fälla Lissabonfördraget. Ett sådant scenario skulle föra EU tillbaka till GÅ-rutan igen.
Nu försöker EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso och Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt öka pressen på Tjeckien att skriva under. Sverige försöker spela en aktiv roll för att lotsa Lissabonfördraget i hamn.
Lissabonfördraget måste ratificeras av alla 27 EU-länder innan det kan träda i kraft. Den nya författningen skulle få stor betydelse för styrkeförhållandena mellan EU-kommissionen, ministerrådet och parlamentet.
För jordbruket är Lissabonfördraget betydelsefullt eftersom det överför mer makt till EU-parlamentet i frågor som rör jordbruket. I praktiken kan EU-parlamentarikerna få ta direkt ställning till jordbrukspolitikens utformning och budgetfrågor som rör jordbruket.
|
|
