|
|
9.10.2009 / Landsbygdens Folk
Konkurrensverket har inte besökt skogsvårdsföreningarna i Svenskfinland
Skogsvårdsföreningarna i Svenskfinland finns inte bland de föreningar som har haft besök av konkurrensverket. Föreningarna torde således ha gått fria från konkurrensverkets misstankar.
I förra veckans fredagsnummer av Maaseudun Tulevaisuus framgick det att konkurrensverket i slutet av september har slagit till mot flera skogsvårdsföreningar och skogsägarförbund. Det hänger ihop med att föreningarna och skogsägarförbundens bolag blivit beskyllda för att försöka bromsa virkeshandeln.
- Det är närmast från virkesuppköparsidan sådana här påståenden har kommit, bekräftar forskningschef Mika Hermas vid konkurrensverket. Och eftersom vi har rett ut köparnas agerande tidigare ansåg vi att vi även måste undersöka säljarsidan, i det här fallet skogsvårdsföreningarna, noggrannare.
- Vår uppgift är inte att höja något finger i det här skedet, och därför är det inte heller vi som säger vem vi har besökt. De som berörts vet varför vi har besökt dem, de är färre än tio stycken i hela landet.
I exempelvis Maaseudun Tulevaisuus trädde ordföranden för skogsvårdsföreningen i Päijät-Häme Timo Riukka själv fram och berättade att föreningen haft besök, vilket också framgår av föreningens meddelande på Internet. Han bedyrade dock samtidigt att föreningen fått beröm för sina försök att sätta fart på virkeshandeln.
Vad gäller tidtabellen för konkurrensverkets slutsatser kan Mika Hermas inte säga något närmare.
- Det är ett digert material vi har samlat in och det måste genomgås noggrant. Eventuellt måste vi göra tilläggsutredningar. Ofta går det åtskilliga månader innan vi har ett svar på sådana här utredningar.
Mika Hermas förstår att det kan verka dramatiskt när konkurrensmyndigheterna kommer oanmälda på besök och ber om att få granska handlingar.
- Men det är en laglig rätt vi har, och det att vi företar en utredning gör ingen skyldig i sig, understryker han.
Revirforstmästare Ragnar Gartz vid Södra skogsreviret kan intyga att reviret inte har haft besök av konkurrensverket.
- Om man ser på statistiken från skogsindustrins förening, så är vår andel av industrins inköp från privatskogarna uppe i tio procent, så med tanke på vår areal är det åtminstone inte vi som har bromsat någon handel.
Ragnar Gartz påminner också om att reviret har agiterat för att man ska sälja virke, både offentligt och i kontakterna med skogsägarna.
- Lika mycket som i fjol har vi inte sålt, men nu är vi uppe i 80 procent av fjolårets mängd. Emellertid visar industrins sammanlagda inköp på bara cirka 30 procent av inköpsmängden från i fjol. Så man kan alltså dra slutsatsen att virkeshandeln har legat nere, men det finns nog olika svar på varför. Om skogsägarna till exempel får beskedet av köparna att de inte vill ha virke, så är det onekligen svårt att sälja. Och sådana exempel finns nog.
Verksamhetsledaren vid Skogsvårdsföreningen Österbotten Jan Slotte kan också intyga att föreningen inte har haft besök av myndigheterna.
- Vad gäller virkeshandeln kan jag säga att ett visst uppvaknande börjar märkas, men vi är nog en bit från den normala nivån.
Inte heller Jeppo skogsvårdsförening har haft besök. Det skulle inte heller ha funnits anledning.
- Vi har nog hela tiden haft arbete med förstagallringar. I övrigt går i synnerhet stock bra åt, likaså björkmassaved, men annars är det svårt med massaveden, uppger verksamhetsledare Kim Söderholm. Vi kan hugga enligt gällande kontrakt ännu till årsskiftet, men hur de nya kontrakten kommer att se ut är helt öppet.
De åboländska skogsvårdsföreningarna idkar inte virkeshandel, utan tar emot anbud på rotförsäljningar på skogsägarnas begäran. Det är alltid skogsägarna själva som avgör vem de säljer till och när. Det skulle med andra ord inte ha varit något att visa upp för konkurrensverket, om de skulle ha kommit på besök.
När det gäller Kimitonejden uppger verksamhetsledare Pontus Enestam att utbudet är dåligt så som det ser ut just nu. Han räknar dock med att det börjar röra på sig nu under hösten.
- Jag tror att exempelvis jordbrukarna ser på likviderna för den övriga verksamheten och sedan beslutar sig för att sälja, säger han.
I Väståboland säger verksamhetsledare Tom Engström att han hade genomfört ett hundratal stämplingar vid den här tiden i fjol.
- Nu är de 17-18 stycken och det handlar om små stämplingar, säger han.
Han hoppas att det börjar röra på sig under vinterhalvåret. Efterfrågan finns på stock, och det finns nog vilja att sälja också, men hur avverkningarna lyckas beror på föret nu under vinterhalvåret.
|
|
