|
|
18.9.2009 / Landsbygdens Folk
EU söker efterträdare till Mariann Fischer Boel
EU:s agrarkommissionär Mariann Fischer Boel vill inte förlänga sitt mandat i Bryssel. Beskedet kom på det informella mötet för EU:s jordbruksministrar i Växjö. Danskarna skulle gärna behålla posten i fortsättningen, men konkurrensen slumrar inte. En rumän och en österrikare har redan anmält intresse för den eftertraktade platsen i kommissionen.
Efter fem år på den tunga men mycket blåsiga posten som agrarkommissionär, har Fischer Boel valt att inte kandidera på nytt för den nya kommissionen. Officiellt sköter hon jobbet till den sista oktober, men sannolikt fortsätter den gamla kommissionen ett par månader längre. Anledningen är att processen kring Lissabonfördraget drar ut på tiden. Eftersom fördraget medför förändringar i EU:s ledande institutioner, är det lämpligt att vänta med valet av ny kommission tills situationen klarnar.
Agrarkommissionären är en av de viktigaste medlemmarna i kollegiet. Jordbruket är med sin 55 miljarder euro stora budget ett av de tyngsta ansvarsområdena i EU och påverkningsmöjligheterna är stora.
Flera knepiga frågor pockar på lösning under tiden fram till 2013, året då mjölkregleringen går mot sitt slut. Redan nästa år måste jordbrukspolitiken efter år 2013 skissas upp. De första lagförslagen bör läggas fram senast år 2011. EU:s nästa långtidsbudget bäddar också för segslitna konflikter och dragkamper och de nyöppnade WTO-förhandlingarna är svåra att överblicka.
Om Lissabonavtalet kan ratificeras, får EU-parlamentet större makt i jordbruksfrågor. Detta är självfallet bra, men kan också leda till blockader mellan kommission, råd och parlament.
Fischer Boels avgång innebär att Danmark kan förlora jordbruksportföljen i kommissionen. Det oaktat har några danska namn redan nämnts i sammanhanget. Mariann Fischer Boel var dansk jordbruksminister innan hon kandiderade i Bryssel. De flesta tidigare agrarkommissionärer har varit jordbruksministrar i sina hemländer.
Danmarks nuvarande jordbruksminister Eva Kjer Hansen är därför ett självskrivet namn. Kjer Hansen betecknas emellertid som en typisk avreglerare, vilket kan stöta på patrull i Frankrike och Tyskland. De två stora jordbruksländerna måste stöda en kandidat för att denna ska ha en chans att bli agrarkommissionär.
Andra danska namn som har nämnts är klimatminister Connie Hedegaard och utvecklingsminister Ulla Tørnæs. Den danska regeringen väntas ta ställning till en efterträdare i början av oktober, efter den irländska folkomröstningen om Lissabonfördraget.
Österrikaren Wilhelm Molterer är en gedigen jordbrukspolitiker som av många österrikare betecknas som den rätta mannen som nästa EU-agrarkommissionär. Molterer var vicekansler och finansminister i Österrike från januari 2007 till december 2008. Molterer är emellertid omstridd efter diverse ouppklarade sockeraffärer, som under hans tid som finansminister höll på att bringa den statliga banken Kommunalkredit i konkurs. Österrikes förra jordbruksminister Josef Pröll har i Wien lanserats som en tänkbar överraskningskandidat.
Rumänien har i ett tidigt skede lanserat sin förra jordbruksminister Dacian Ciolos som kandidat. Ciolos är agraringenjör och har fransk hustru. Ciolos har studerat i Frankrike. Enligt Rumäniens utrikesminister Cristian Diaconescu är ett flertal EU-länder införstådda att backa upp Ciolos, bland dem Polen och Frankrike. Enligt Diaconescu tyder konfidentiella förhandlingar på att Ciolos har goda chanser.
Frankrikes statssekreterare för europafrågor Pierre Lellouche, sade på tisdagen i Bryssel att hans regering ser positivt på Ciolos kandidatur, enligt den rumänska webbtidningen ZiuaOnline.
Eftersom det spekuleras om att nästa agrarkommissionär borde komma från något av de nya EU-länderna, torde Rumänien inte vara helt utan chanser. Rumänien hänvisar gärna till landets jordbrukspolitiska betydelse i egenskap av Europas kornbod.
EU:s tidigare agrarkommissionärer har för det mesta rekryterats i mindre medlemsländer med ett starkt jordbruk, exempelvis Nederländerna, Danmark och Österrike. Representanter från stora jordbruksländer anses vara mindre lämpade, då man fruktar att de pressas att dra hemåt.
|
|
