|
|
18.9.2009 / Landsbygdens Folk
Mats Nylund hoppas på höjt anslag till rådgivningen
Missnöjd med anslaget till jordbrukets rådgivningsorganisationer var riksdagsman Mats Nylund (sfp) i budgetdebatten som inleddes tidigare denna vecka. I budgetpropositionen föreslår regeringen en minskning med drygt 1,15 miljoner, jämfört med årets anslag på 10,82 miljoner euro. Minskningen har skärpts i budgetpropositionen jämfört med ministeriernas förslag i somras. Då föreslogs en minskning på drygt 650.000 euro.
Anslaget till rådgivningen är ett av de anslag som riksdagen brukar korrigera varje år.
- Det vore på sin plats att riksdagen höjer anslaget till rådgivningsorganisationerna, sade han. Satsningar på rådgivningen får man tillbaka många gånger i form av en mer ekonomiskt inriktad verksamhet på gårdarna.
Enligt riksdagsman Nylund bör regeringen utan fördröjning ta tag i de åtgärder för att förbättra likviditeten hos jordbruksföretag i ekonomiskt trångmål som är under beredning.
Riksdagsman Nylund håller det för positivt att 40 miljoner euro av fullmakten för nationellt stöd till jordbruket får användas som tilläggsstöd.
- Som en följd av mjölkkrisen har regeringen gett grönt ljus för detta, konstaterade han. Ett officiellt beslut måste dock fattas inom unionen och därtill hörande regelverk måste bli klart för att medlen ska kunna användas på avsett sätt.
Fastän orsakerna till lönsamhetskrisen inom jordbrukssektorn kommer från marknaden, slog Mats Nylund fast att de åtgärder som hittills vidtagits från officiellt håll inte tillnärmelsevis varit tillräckliga för att utvecklingen skulle kunna vända till det positiva.
- Mejeriernas priser till producenterna har sjunkit med nästan 10 cent per liter, vilket betyder en inkomstsänkning på mer än 200 miljoner för mjölkgårdarna, sade han. Jämfört med den förlusten är 40 miljoner inte mycket, men det visar att regeringen tar mjölkkrisen på allvar.
Vidare påminde Mats Nylund om det problematiska läget för spannmål denna höst med ett överutbud som lett till rekordlåga priser.
- Ännu en gång ser vi det som många har konstaterat i denna sal, nämligen att det är cirka en halv miljon hektar åkermark, som vi inte i det här skedet behöver för livsmedelsproduktion, utan arealen kunde lämpligen utnyttjas för energiproduktion i stället. En eller fler etanolfabriker skulle balansera spannmålsmarknaden och i stället för att exportera spannmål för låga priser kunde vi utnyttja förnybart biobränsle i våra transportfordon. Som biprodukt skulle vi få ett mycket värdefullt proteinfoder, som kunde ersätta importfoder.
|
|
