|
31.7.2009 / Landsbygdens Folk
Spannmålspriserna oroar odlarna
Lagren av spannmål är sprängfyllda i Finland. Det skapar huvudbry för odlarna som tampas med mycket dåliga producentpriser. Om industrin inte tar sitt ansvar kanske vi kan bränna upp skörden i stället, föreslår odlare i Närpes.
Det är Martin Westerberg och Stig Simons som uppmanar de finländska spannmålsodlarna att elda upp årets skörd - förutsatt att inget händer på marknaden. Enligt dem måste industrin ta sitt ansvar för den stillastående marknaden.
- Det finns mycket spannmål i lager på gårdarna efter fjolåret. Dessa lager måste bort så att vi har rum för den kommande skörden. Det blir onekligen problem med årets skörd om det inte händer något nu, säger de båda.
Stig Simons är spannmålsodlare i Närpes och tillika ledamot i SLC:s spannmålsarbetsgrupp. Han är oroad över att det för tillfället inte har rapporterats några nya prisnoteringar medan det är råder inköpsstopp på korn i dagsläget.
- Det lär finnas 400 miljoner ton korn i lager som det inte finns avsättning på någonstans. Det är märkligt eftersom djurantalet inte har minskat nämnvärt i Finland. Varifrån tas råvaran till djuren, undrar han.
- Det haltar ordentligt någonstans i kedjan eftersom interventionslagren också är fulla.
Inför årets sådd uppmanade Simons, som även är ordförande för ÖSP:s spannmålsutskott, att medlemmarna ska överväga odlingsalternativ. Uppmaningen efterföljdes i Närpes där många odlare har lagt om sådden och sökt alternativ till spannmål.
- Här har vi medvetet styrt produktionen från att odla mindre spannmål för att underlätta situationen. Till exempel odlas 250 hektar mindre korn och 500 hektar mindre havre. Samtidigt odlas mer rybs och oljeväxter.
På grund av att lagren är fulla är efterfrågan på spannmål mycket lågt.
- Redan nu finns många jordbrukare som har börjat överväga att det är bättre att lämna allt på åkern eftersom det inte finns någon lönsamhet att ta bort skörden med nuvarande dåliga priser.
Simons menar att industrin utnyttjar situationen som råder i Finland. Priset har successivt pressats ned under våren, vilket innebär att industrin får en mycket förmånlig råvara.
- Industrin vet att det finns spannmål i lager på gårdarna och därför kan de köpa billigt. Kanske det bara handlar om normala affärsprinciper - att köpa billigt och sälja dyrt.
De båda odlarna ämnar sammankalla till ett seminarium i SLC:s regi om inte läget förbättras.
- Under seminariet kunde också representanter från industrin delta och då kan vi visa hur vi upplever situationen - och lägga hårt mot hårt. Allting handlar om att vi inte får betalt för det vi producerar.
Det här är orsaken till att Westerberg har fått nog och kastar fram idén att man i stället kan elda upp spannmålen.
- Enligt mig är det här en lösning eftersom jag skulle få dubbelt mer betalt för att elda upp det. Folk måste börja inse att det här är ett alternativ. Industrin förbrukar stora energimängder och i Sverige finns det redan energibolag som eldar med spannmål.
Men hittills har det varit mycket tyst i Finland när det kommer till frågan att använda spannmål som förnybar energikälla i biokraftverk.
- Jag vill uppmärksamma att det här är ett alternativ till att ta ut stubbar ur skogen som energibolagen gör nu.
Kan odlarna göra någonting annat än att elda upp spannmålen?
- Direkthandel mellan jordbrukare är också ett sätt att öka intäkterna. Då tas mellanhänderna bort och förbrukningen ökar, svarar Westerberg.
Vad vore ett tillfredsställande pris för spannmål?
- Runt årsskiftet 2007- 2008 var priset uppe i 200 euro per ton och därefter har det fallit till under 70 euro per ton. Vi vill ha en högre och jämnare nivå och inte stora kast hela tiden. Nu hade det varit bättre om priset hade legat stadigt kring 140 euro tonnet.
|
|