|
|
31.7.2009 / Landsbygdens Folk
Försurar Nestes svavelutsläpp marken?
- På längre sikt kan det knappast undvikas att svavelutsläppen påverkar jordmånen i Nestes omgivning anser jordbrukaren Erik Oljemark i Svartbäck, Borgå. Han har hemgård, åkrar, skog och vatten inte långt från industrianläggningens skorstenspipor i Sköldvik.
I skrivande stund har tre svavelläckage under en och en halv vecka drabbat Neste Oils avsvavlingsenhet. Senaste läckaget var förra veckans fredag, då cirka 64 ton svaveldioxid läckte ut och rörde sig mot väst inom gränsen Nickby-Box. Bland annat via etermedierna fick invånarna i närheten en uppmaning att stanna inomhus ifall det skulle börja lukta ute i "fria" luften, eller om tjocka moln skulle dyka upp.
Även hälsoskyddet i Borgå har uppmanat invånarna att skölja växter som plockas i närheten innan de äter av dem. I sammanhanget påverkar de aktuella läckagen kanske inte jordmånen var för sig, men av de cirka 80.000 ton svaveldioxid som släpps ut årligen i vårt land står industrianläggningarna i Sköldvik för cirka 5.300 ton. Det var i alla fall utsläppsmängderna 2007 och 2008 enligt Nestes egna uppgifter.
- I ärlighetens namn ska det i alla fall sägas att utsläppen från industrianläggningen överlag har minskat avsevärt sedan mitten av åttiotalet, fortsätter Oljemark. Sitt till gjorde antagligen också medborgarprotesterna som uppstod under namnet "Nesterörelsen" för ett par årtionden sedan.
Icke desto mindre torde det fortfarande finnas en risk för att utsläppen påverkar jordmånen. Erik Oljemark påpekar att det emellertid är svårt att bevisa:
- Av erfarenhet vet jag att klara bevis är en förutsättning för att få Neste att reagera. Så har det till exempel varit när vi inom fiskelaget har försökt förhandla om kompensation för den mängd fisk som förstörs i anläggningarnas kylvatten.
- Men med tanke på att skapa och upprätthålla en god grannsämja så skulle jordbrukarna i omgivningen dock inte tacka nej till ett erbjudande från bolaget om medfinansiering av markkarteringsprov och av kalkning med vissa intervaller, säger Erik Oljemark.
För att få fram bevis på verksamhetens inverkan på jordmånen räcker det till exempel inte att se på pH-värdet på jordarna kring Sköldvikanläggningen: hur utsläppen drabbar omgivningen och på vilka avstånd beror i allra högsta grad på väder och vind. Och vad gäller markens pH-värde är det väl en allmän sanning att det hänger ihop med hur ofta man kalkar.
Erik Oljemark hör till dem som försöker hålla sig till tumregeln att man kalkar vart femte år med i medeltal sex ton per hektar. Mängd och intervall varierar naturligtvis med jordmånen och det aktuella pH-värdet. Det är inte alla som kalkar så ofta. Så Oljemarks åkrar har pH-värden över medeltalet i dag, men det finns å andra sidan exempel på skiften som han tog över i slutet på nittiotalet, där pH-värdet varit under 5.
- Vad gäller svavelhalterna så ingick de inte i mina tidigare markkarteringsprov, jag tog närmast prov på sådana skiften där jag haft specialodlingar.
I sina färskaste prov har Erik emellertid mätt också svavelhalten och där finns nu flera exempel på höga halter i jordmånen på de åkrar som ligger nära industrianläggningen i Sköldvik. Något generaliserat varierar halterna på de skiftena från 19 och ända upp till 70 milligram per liter. I övrigt finns det exempel på något lägre halter på skiften som ligger längre borta. Enligt normerna borde halten i allmänhet hålla sig inom 10 och 50 milligram per liter.
- De aktuella läckagen är beklagliga, men att de skulle ha någon långsiktig negativ verkan på omgivningen tillbakavisar jag, säger avdelningschefen vid Neste Oil Sakari Sumela.
I tisdagens nummer av Borgåbladet säger Sakari Sumela att Neste Oil tar hänsyn till alla krav som omgivningen ställer och att företaget gärna tar emot respons. Betyder det att bolaget kan tänkas komma nejdens jordbrukare till mötes i fall det exempelvis finns klara tecken på låga pH-värden eller högre svavelhalter i marken i omgivningen?
- Nu måste vi vara förnuftiga, svarar han på LF:s fråga. Det måste i så fall avgöras från fall till fall. Som jag sagt så har de nu aktuella utsläppen ingen betydelse för markens pH-värde. Men vi hör grannarna och invånarna i omgivningen och försöker komma deras oro till mötes.
- Det är svårt att dra slutsatser om utsläppens inverkan på själva jordmånen med den kunskap som finns i dag, säger miljöforskningschef Carita Forsberg-Heikkilä vid Borgå stads miljövårdsbyrå. Man borde i så fall veta ganska exakt vart utsläppen landar. Under åttiotalet utfördes undersökningar i anslutning till det så kallade HAPRO-programmet om försurning av miljön.
Numera görs bioindikatorundersökningar var femte år, men i dem mäter man inte jordens pH-värde. Det är exempelvis lavar och barr som undersöks och så mäter man bland annat partiklar och kväveoxidhalter i stadsmiljön. Om man ska jämföra resultaten från en tidigare utfört undersökning med resultaten från en senare borde provtagningspunkterna dessutom ha placerats på just de berörda platserna. I bioindikatorundersökningarna kan vi jämföra resultaten för de mätta indikatorernas del men man kan inte jämföra resultaten från jordmånen om man inte mätt på samma platser tidigare.
Enligt specialforskare Into Saarela vid Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT borde man systematiskt gå igenom omgivningen och vad som har hänt för att kunna dra längre gående slutsatser. När det gäller svavelhalter i marken finns det en allmän regel att höga svavelhalter i prov från till exempel kullar knappast kommer från marken. Däremot är höga svavelhalter i själva marken allmännare på låglänta marker nära kusten.
|
|
