|
|
31.7.2009 / Landsbygdens Folk
Svenska forskare tvivlar på ekojordbruk
Ekologiskt jordbruk bygger på naturromantik och bidrar till att utarmar jordarna och sänka produktionen. Det skriver fyra svenska jordbruksprofessorer i en nyutkommen bok, som har utlöst en häftig debatt om nyttan av ekologiskt jordbruk överhuvudtaget.
Lantbrukets miljömål nås bättre med riktat stöd till vanligt jordbruk, än med satsningar på ekologisk produktion, hävdar Holger Kirchmann och tre andra forskarkolleger i boken "Handlar du ekologiskt? Tyck till här".
Det ekologiska idealet inom jordbruket bygger på en ideologisk och naturromantisk syn. Forskningen har haft mycket svårt att belägga ekoproduktionens alla påstådda fördelar, tillägger den svenska jordbruksforskaren.
Kirchmann är professor i växtnäringslära vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Enligt Kirchmann och hans medförfattare är det klart att det ekologiska jordbruket på sikt utarmar jordarna.
Kirchmann fick nyligen stöd av 18 SLU-forskare och docenter i en debattartikel i Svenska Dagbladet, med chefen för forskningsprogrammet MAT 21, Rune Andersson, som första undertecknare.
Andersson och hans medförfattare hävdar att satsningarna på det ekologiska jordbruket står på en bräcklig grund.
Enligt SLU-forskarna har företrädarna för det ekologiska jordbruket från början låtit förstå att produktionen blir mer uthållig om odlarna avstår från att använda handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel.
En ideologisk och naturromantisk syn vägledde, och detta tycktes räcka för att få både politiker och journalister att nappa på konceptet.
Nu, tjugo år senare och efter ett antal omgångar av öronmärkta forskningsanslag, kan vi konstatera att forskningen haft mycket svårt att i efterhand belägga ekoproduktionens alla påstådda fördelar, skriver SLU-forskarna på debattplats i Svenska Dagbladet.
Författarna hänvisar till mångårig statistik som visar att avkastningen för de i Sverige odlade ekologiska grödorna blir ungefär hälften så stor som vid konventionell odling, vallen undantagen.
Mycket talar för att framtiden medför en tilltagande brist på mat och mark i världen. Då kommer den ekologiska produktionen i ett nytt ljus. Forskarna frågar sig om det är väl använda skattemedel att betala stöd för en produktion som inte ger tydliga miljö- och hälsovinster.
En annan tveksamhet handlar om hur markens långsiktiga produktionsförmåga påverkas vid ekologisk produktion. Påståenden om att markens bördighet skulle förbättras stämmer inte, skriver forskarna vidare.
De konstaterar att markens förråd av växtnäring tvärtemot minskar och naturligt nog ökar ogräsförekomsten. Detta är huvudförklaringen till att statistiken just visar avsevärt lägre avkastning. Det blir inte heller bättre, ju längre man odlar marken ekologiskt.
I sin bok skriver Kirchmann att konventionellt jordbruk ger högre skördar och binder mer koldioxid i grödan. Ekologisk produktion utarmar markens näringsförråd med bland annat kvävebrist som följd.
Kontentan av de svenska professorernas åsikter är att ekologisk odling inte gynnar klimatet. Jordbrukets miljömål nås bättre med riktat stöd till konventionellt jordbruk. Maten blir heller inte hälsosammare.
Holger Kirchmann och SLU-professorerna bemöts av bland annat den ekologiska forskardocenten Artur Granstedt och politiker i det ekologiska lägret.
SLU-forskarna för enligt kritikerna fram en förlegad mekanistisk natursyn. Jordbrukets problem kan inte lösas genom att man lappar och lagar på det konventionella jordbruket, som i grunden är felaktigt, skriver Granstedt, som är koordinator för Östersjönätverket BERAS.
En övergång till ekologiskt jordbruk i länderna runt Östersjön skulle avsevärt minska belastningen på havet, minska klimatbelastningen och gynna den biologiska mångfalden i regionen, anser Granstedt.
Dagens rovdrift med naturens resurser har lett till de klimatförändringar som en hel värld nu försöker stoppa. Maten på vårt bord står för 30 procent av utsläppen av klimatgaser, skriver Granstedt och hänvisar till statistik från Naturvårdsverket.
|
|
