|
|
24.7.2009 / Landsbygdens Folk
Nu är det tid att plocka flyghavre
Nu är det dags att plocka bort flyghavrevipporna från fälten för hand. Flyghavre finns i dag på cirka 324.000 hektar i Finland, vilket motsvarar kring 14 procent av åkerarealen. Ogräset är ett särskilt problem på våra viktiga spannmålsområden.
För sin egen skull men också av hänsyn till grannarna bör man granska sina odlingar varje år, det gäller i synnerhet på skiften man inte odlat förr.
Också skiften där det inte tidigare funnits flyghavre bör kollas. Ogräset kan spridas med fåglar eller andra djur, maskiner eller med vatten.
Åkrar med mycket flyghavre är det bäst att bespruta under försommaren följande odlingsår. Det ska göras i början av stråbildningen. I juli kan man spruta på icke-odlade marker och på träda.
Exempel på ämnen som enligt Eviras växtskyddsförteckning biter på flyghavre utan att skada korn, vete eller råg är pinoxaden och sulfosulfuron. I vete kan man också använda tralkoxidin.
Om man bekämpar flyghavre i rybs eller raps kan man använda medel för ogräs i oljeväxter.
- Det finns de som använder kikare mycket, men jag tycker ändå att flyghavren är svår att hitta när jag kommer närmare, säger Anders Rosengren, jordbrukare i Jackarby och ordförande för NSP:s Borgåavdelning. Därför går jag hellre igenom hela skiftet systematiskt, då är jag på den säkra sidan.
Jordbrukarna brukar ha kännedom om vilka skiften det finns mycket flyghavre på inom deras odlingsområde.
- Det går i alla fall bra att känna igen flyghavre, som är mer grön till färgen, medan vanlig havre är mer blåaktig. Sedan är vipporna på flyghavre mer långsmala och spridda. Dessutom har de borste i ändorna.
Ännu en skillnad är att flyghavren ofta finns i egna "bestånd" medan vanlig havre från tidigare odling eller som kommit med i utsädet är mer jämnt utspridd över hela skiftet.
Anders Rosengren brukar gå igenom åkrarna tre gånger på en säsong.
- Det är vanligt att jag börjar när grannarna har gått igenom sina skiften första gången. Jag tycker man ser flyghavren bättre när den har hunnit växa till sig litet. Men det finns säkert många åsikter om den saken.
En plockningssäsong tar cirka fyra veckor i anspråk, när man kollar tre gånger.
Anders försöker hinna med hela skiften under ett plockningspass, men om han måste avbryta plockandet lägger han säcken ifrån sig där han slutar.
- På det sättet ser jag hur långt jag har kommit. Det lönar sig att vara noggrann. Man märker nog om man har haft bråttom med andra projekt under en växtsäsong, så blir det mer att plocka året efter, säger han medan han plockar upp en planta med fyra strån i samma rotklump.
- Det har grott bra, när ett frö har gett fyra strån.
Säckens innehåll bränner han.
Anders Rosengren brukar klara av 15 hektar på en dag.
- Det är sällan man orkar gå en hel dag, och det är inte så stor idé att hålla på om man inte är på alerten. Det ska man helst vara för att se flyghavren.
- Om det är mycket flyghavre på åkern ska man nog spruta, anser Anders helt bestämt. Om man till exempel är en hel dag om att plocka på en hektar är det nog meningslöst åtminstone i en vanlig odling. Med besprutning under tre år borde plågan vara så gott som utrotad.
- Ett annat sätt är att anlägga vall och ha den under tre år. På den tiden skulle grobarheten i de frön som ligger i marken reduceras med 95 procent.
Man räknar med att den största orsaken till att flyghavren plågar oss i dag är att den spreds med importerat utsäde på sextiotalet.
Den lär också spridas med fåglar som kommer hit exempelvis från andra sidan Finska Viken.
|
|
