|
|
24.7.2009 / Landsbygdens Folk
Island kan bli EU-land år 2013
Island lämnade senaste fredag sin officiella medlemsansökning till EU. Förhandlingarna om ett medlemskap torde inledas i februari nästa år, då den nya EU-kommissionen har inrättat sig. Om allt går enligt ritningarna, kan Island bli ett EU-land år 2013.
Eniga om sitt framtida medlemskap är islänningarna inte. I parlamentet, alltinget, blev omröstningen mycket jämn. Statsminister Johanna Sigurdadottir och hennes EU-vänliga socialdemokrater samlade 33 röster för ett medlemskap mot 28 nej-röster. Två avstod.
Omröstningen i alltinget föregicks av en lång och intensiv debatt. EU-förespråkarna hoppas att medlemskapet i den europeiska unionen ska hjälpa till med att återupprätta Islands ekonomiska stabilitet.
EU:s utvidgningskommissionär Olli Rehn lovade under våren möjligast snabba och smidiga förhandlingar. Eftersom Island är ett EES-land, korrelerar redan två tredjedelar av lagstiftningen med EU. Det ger Island försprång, jämfört med kandidatländerna på Balkan.
Något turbo-inträde är emellertid inte att vänta. De 27 medlemsländerna måste först bevilja Island status som kandidatland. Den isländska regeringen måste bestyrka att landet är i euroskick och lova att överta EU-lagstiftningen i sin helhet.
I Bryssel förutsätter man att de egentliga förhandlingarna om ett medlemskap ska sträckas ut över minst fjorton månader. Därtill måste anslutningen till EU ratificeras av varje enskilt medlemsland - en procedur som kan dröja femton månader. EU-parlamentet ska också ge sitt godkännande.
Olli Rehn har redan aviserat att fiskeriet och jordbruket kan bli problemområden. Island vill bibehålla sina höga skyddstullar för jordbruket, som utan gränsskydd knappast skulle överleva trycket från billigare importprodukter utifrån.
Eftersom Islands jordbruk är relativt blygsamt, kan EU möjligen gå med på undantagsregler. Island är självförsörjande med mejeriprodukter, ägg samt nöt- och fårkött. Men jordbruket sysselsätter bara fyra procent av islänningarna och andelen sjunker.
Staten reglerar jordbruksproduktionen med kvoter för mjölk och fårkött. Korn odlas närmast som foder för nöt- och grisproduktionen. Ett problem är att spannmålen inte hinner mogna på åkrarna, utan måste tröskas rå.
Svårast blir regleringen av fisket, som står för 75 procent av Islands exportintäkter. Som medlem i EU skulle Island tvingas ge upp sin suveränitet över fiskevattnen. Men Island vill inte acceptera EU:s fiskepolitik i sina vatten. Islänningarna hoppas på särregler medan kommissionen anser att samma bestämmelser bör gälla för alla länder.
Jordbruket och fiskeriet kan därför bli föremål för en del armbrytning. Regeringen i Reykjavik hoppas och tror att EU slutligen ska visa flexibilitet. I vilket fall som helst räknar man med generösa övergångsregler som ska underlätta anpassningen.
Omkring 60 procent av islänningarna stöder medlemsförhandlingar med EU men å andra sidan motsätter sig en knapp majoritet ännu ett konkret medlemskap.
Förespråkarnas tyngsta argument är att EU-medlemskapet snabbare kan jämna ut turbulensen i den isländska ekonomin.
|
|
