|
|
3.7.2009 / Landsbygdens Folk
Bondbönan alternativ till soja
Bondbönan kan bli en inhemsk proteingröda som till stora delar kunde ersätta den importerade sojan.
Det alternativet tror Juha Strömberg i Björneborg stenhårt på. Strömberg är i huvudsak utsädesodlare och odlade i fjol bondböna på 14 hektar. I år har han utvidgat arealen till 32 hektar. Han är kontraktsodlare åt Agri Market och säger att han därifrån hört att efterfrågan på utsäde i våras var större än utbudet.
- Då dessutom Finska Foder lovat köpa upp bondböna till samma pris som soja på världsmarknaden ser det åtminstone för tillfället ut att kunna bli en lönsam produkt. Allt beror ju förstås på sojans världsmarknadspris och på vilka skördar vi kan få loss i Finland. Börjar foderindustrin använda den inhemska bondbönan så kan man också garantera att man har en råvara som inte är genmanipulerad.
Strömberg säger att bondbönan är en lättodlad växt.
- Enda nackdelen är som jag ser det den långa växttiden. I fjol tröskade jag bondbönan som såtts runt första maj i mitten av september. Det gäller alltså att vara ute i god tid på våren då man ska så. Men eftersom bondbönan är tålig både för kyla och fukt så går det bra att så den tidigt.
Det är till och med så att bondbönan kräver mycket fukt, speciellt för att komma igång. Strömberg säger att fröet behöver vatten motsvarande 2,5 gånger sin egen vikt för att gro. Strömberg har haft ett sådjup på fem centimeter.
Eftersom bondbönan är känslig för bekämpningsmedel är enda tillåtna medlet mot ogräs Basagran SG. Några påhälsningar av ohyra har Strömberg inte sett till trots att han haft insektsfällor ut på åkern.
Efter att man sprutat mot ogräs när växten nått två-fyra bladvarv är inget annat att göra än att vänta på tjänlig väderlek och bra skörd. Strömberg säger att han i fjol fick 2,5 ton per hektar. En skörd som han är något missnöjd med.
- Jag hade räknat med tre ton, men jag har också förstått att det inte är omöjligt att få fyra ton vid optimala förhållanden. Jag läste på internet om en bonde i Australien som hävdade att han fått 6,5 tons skörd.
Strömberg säger att han ännu prövar sig fram för att hitta den optimala odlingstekniken. I fjol hade han sått lite för tätt med den påföljd att självpollineringen inte fungerade.
- En bondböna har elva blomvarv. På fjolårets odling hade ungefär hälften av blommorna blivit opollinerade. Det visar att det ska gå att få en större skörd än den jag fick i fjol.
Eftersom bondbönan är en baljväxt är den också jordförbättrande. Dessutom klarar den sig med lite gödsel. I fjol lade Strömberg 40 kilo kväve och ingen fosfor eftersom marken från tidigare var fosforrik.
- Bondbönan bildar också mycket kväve som man har tillgodo följande år. I år har jag sått bland annat korn där jag hade bondböna i fjol. Nu lade jag endast 20 kilo kväve. Med tanke på hur kornet ser ut så kunde det ha räckt med mindre.
Strömberg säger att bondbönan torde vara idealisk för ekologisk odling. Det är också inom den ekologiska odlingen som bondbönan använts mest när den varit nästan bortglömd inom den konventionella odlingen.
Juha Strömberg har specialiserat sig som utsädesodlare och säger att det är det han är i första hand.
- Men nog kunde jag tänka mig att odla bondbönan som foderväxt också. Allt beror ju förstås hur prisnivån är och vilka skördar man komma upp till. Med den skörd jag fick i fjol så borde man nog få minst 250 euro per ton föra att det ska löna sig att odla den som foder.
|
|
